Rapporterade nötförflyttningar – en viktig pusselbit i smittskyddsarbete

Publicerades 2025-02-18

Kvinna står framför en kalv i ladugård. Kvinnan ler mot kameran och har ett protokoll i handen.
Forskaren Ivana Rodriguez Ewerlöf har kartlagt förflyttningar av nötkreatur. Foto: Emma Hurri/SVA

I en ny studie har rapporterade djurförflyttningar kartlagts, och resultaten visar tydliga förändringar som kan ha betydelse för smittspridning. Studien är en del av ett projekt som syftar till att bromsa smittspridningen av bakterien Mycoplasma bovis.

Tack vare att djurägare rapporterar förflyttningar av nötkreatur mellan produktionsplatser har forskare i en ny studie kunnat studera utvecklingen över lång tid. Att förstå hur nötkreatur flyttas är viktigt när man arbetar med smittskydd, eftersom förflyttningar kan spela stor roll för spridning av smittor. 

Förflyttningarna ökar, men omfattningen av ett utbrott kan bli mindre

Vad forskarna såg i studien var till exempel att antal förflyttningar har ökat de senaste 20 åren, samtidigt som antalet djur och produktionsplatser minskat. Dock verkar förflyttningarna ske mer intensivt mellan olika "kluster" (grupper) av produktionsplatser, inom vilka en smitta alltså skulle kunna spridas snabbare.
Samtidigt verkar omfattningen av ett smittutbrott kunna bli mer begränsad, sett till hela nötpopulationen, om man jämför med för 20 år sedan. De såg också en ökande trend att flytta tjurkalvar redan när de är omkring 20 dagar gamla, och att kvigor och kor oftare flyttas fram och tillbaka mellan sin födelseplats och andra produktionsplatser.

Värdefulla resultat men mer forskning behövs

Men mer forskning behövs för att förstå hur specifika sjukdomar riskerar att spridas. Det är heller inte klarlagt vilka typer av produktionsplatser som ingår i "klustren" eller vilka typer av förflyttningar som har ökat. Till exempel kan det röra sig om förflyttningar inom samma företag, till och från beten eller kvighotell, eller mellan företag som har mellangårdsavtal. Oavsett anledningar så är resultaten värdefulla för forskare, rådgivare och beslutsfattare som rekommenderar eller utformar olika smittskyddsåtgärder och program. På så vis kan djurägares förmåga att skydda sig mot smittor förbättras. 

Studien ingår i ett större projekt med målet att bromsa spridningen av Mycoplasma bovis, ett samarbete mellan SVA, SLU och Växa. Mycoplasma bovis är en bakterie som orsakar svårbehandlad sjukdom hos nötkreatur, vilket leder till djurlidande och produktionsbortfall. 

Texten är skriven av Ivana Rodriguez Ewerlöf, SVA.

Läs mer

Porträtt av Ivana Rodriguez.

Foto: Jonas Förare/SVA

Åk till toppen