Tankmjölksundersökning för att undersöka den geografiska utbredningen av blåtunga

Majoriteten av besättningarna där antikroppar påvisats i tankmjölken ligger i områden som haft konstaterade, kliniska, fall av blåtunga men vi såg även enstaka besättningar med positiva tankmjölksresultat i områden där viruset inte tidigare har påvisats via klinisk misstanke om blåtunga hos sjuka djur. Dessa besättningar ligger såväl på fastlandet som på Öland och Gotland. Längs med Sveriges östkust har inga besättningar med antikroppar mot blåtunga i tankmjölken påvisats.

Det kan finnas flera förklaringar till att vi i den här studien hittade tankmjölkspositiva besättningar på Öland och Gotland men inte på det närliggande fastlandet. En möjlig förklaring kan vara den vindburna spridningen av svidknott. Vi vet att svidknott kan föras långa sträckor med vinden, särskilt över öppet vatten. På så sätt skulle smittade svidknott kunnat blåsa in från till exempel norra Tyskland eller från smittade områden i Skåne och Blekinge. Smittan skulle också kunnat komma till öarna via förflyttningar av djur som varit infekterade med blåtungeviruset. Väderdata visar att det under hösten var varmare på Öland och Gotland jämfört med fastlandet. Skillnaden i temperatur innebär att svidknotten kan ha varit aktiva och uppförökat virus på öarna medan detta inte var möjligt längs med ostkusten.

Med det sagt kan enstaka blåtungesmittade besättningar på fastlandet kan inte heller uteslutas. Detta då tankmjölksövervakningen endast täcker in mjölkbesättningar samt i det här fallet gjordes på ett urval av Sveriges besättningar. Eftersom det är ett fåtal positiva besättningar på öarna är det tydligt att smittspridningen pågått under en begränsad tidsperiod på Öland och Gotland.

Att det är några besättningar, på öarna och fastlandet, där smittan inte upptäckts genom klinisk övervakning kan bero på att nötkreatur kan ha en svårupptäckt, subklinisk eller lindrig infektion med blåtunga och att bara enstaka djur infekterats, särskilt om smittrycket är lågt. 

Omfattande spridning av blåtunga under hösten 2024

Det var i september 2024 som kliniska fall av blåtunga för första gången påvisades i Sverige. Blåtungevirus smittar med svidknott och smittan kom med största sannolikhet till Sverige via inblåsande knott från Danmark och kanske även norra Tyskland. Smittan spred sig snabbt längs med västkusten och även in åt landet med klinisk sjukdom hos får och nöt som följd.

Från upptäckten av det första fallet till slutet av januari 2025 har ca 370 får- och nötbesättningar med kliniska symptom på blåtunga varit PCR-positiva för blåtungevirus. Smittspridningen har sedan mitten av november varit låg och sen dess har viruset bara påvisats i en fårbesättning och cirka tio nötbesättningar (Enstaka fall av blåtunga serotyp 3 hos nötkreatur under december och januari). Varför vi fortsätter att se fall hos nötkreatur är inte helt klarlagt men en liknande infektionsdynamik, med enstaka blåtungefall under vintern, har också rapporterats från Danmark och Tyskland.

Hur blir spridningen under 2025?

Eftersom blåtunga är en sjukdom som vi har begränsad erfarenhet av under svenska förhållanden, saknas ännu mycket kunskap om infektionsdynamik och virusövervintring. SVA:s bedömning är dock att det är en hög risk för nya utbrott och spridning av blåtunga i Sverige också under 2025 års svidknottsäsong. Sannolikt kommer smittspridningen att börja tidigare under 2025 jämfört med 2024 vilket skulle leda till en mer omfattande utbredning av blåtunga i Sverige än den som sågs förra året.  

Smittspridningen och sjukdomens utbredning påverkas bland annat av andelen djur som vaccinerats eller utvecklat naturlig immunitet i Sverige och Europa under 2024 men även av klimat- och väderfaktorer under knottsäsongen 2025. Viss övervintring av virus i den svenska djurpopulationen kommer troligen att ske, men SVA bedömer att inblåsande svidknott från smittade områden i länder med mildare vintrar troligen kommer vara den dominerande epidemiologiska faktorn som påverkar smittspridningen i Sverige under 2025.

SVA följer utvecklingen av blåtunga i Sverige. Insamling av flera olika sorters data pågår: en enkätstudie till alla besättningar (får och nöt) som haft positiva fall, tankmjölksundersökning för att studera inom-besättningsseroprevalens (nöt) och undersökning av antikroppar i fårbesättningar som haft positiva fall. Detta gör vi för att bättre förstå infektionsdynamik och konsekvenser av sjukdomen under svenska förhållanden och för att kunna dela kunskapen med djurägare och veterinärer inför smittspridningssäsongen 2025.