Frågor och svar om "Rapportera Fästing"

En vanlig fästing i svart och brunt kryper på ett grönt blad.
Vanlig fästing (Ixodes ricinus). Foto: Anders Lindström/SVA

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om verktyget Rapportera Fästing och hur rapporterna används i övervakningsarbetet av fästingarter och fästingburna smittämnen i landet.

Rapportera/skicka in fästingar till SVA

Fästingar kan vara bärare av smittämnen som kan orsaka sjukdom hos djur och människor. Vi arbetar med att öka vår kunskap om fästingpopulationens utbredning i landet och introduktion av nya fästingarter i landet. Vi arbetar också med att öka vår kunskap om fästingburna sjukdomar. Övervakning av fästingpopulationen i hela landet är endast möjligt via medborgarengagemang. Därför behöver vi ditt aktiva deltagande.

Genom att fota fästingen och lägga till bilden i verktyget kan vi göra en bedömning av din rapport och se vilken art/släkte du hittat. Alla bilder används också för att skapa en bildanalysmodell som kan hjälpa oss att göra verktyget mer användarvänligt både för dig som rapporterar och för oss som granskar alla inkomna rapporter.

  1. Fota ditt fästingfynd.
  2. Gå till verktyget Rapportera fästing - Rapportering. I verktyget väljer du den bild som mest liknar den fästing som du hittat. Det finns flera sidor med olika bilder på fästingar.
  3. Fyll i information om fyndet och ladda upp bilden som du tagit av fästingen. 
  4. Längst ner på sidan fyller du i din mejladress och anger att du vill skicka in din fästing till SVA. Klicka sedan på ”skicka in”. 
  5. En instruktion skickas direkt till din mejladress med all information som du behöver för att packa och skicka in fästingen till SVA. Du använder ett kuvert som du har hemma. Porto är betalt om du skriver den adress som står i instruktionen.

Verktyget Rapportera Fästing används för att övervaka och ge tidiga varningssignaler – om vi hittar en ny fästingart finns det också risk för att den bär på nya smittämnen. Verktyget hjälper oss också att övervaka utbredningen av inhemska fästingarter och kända smittämnen som till exempel TBE-virus. Genom molekylära analyser av smittämnen som fästingar bär på kan vi få en uppdaterad bild på smittläget i hela landet. Din medverkan gör stor nytta för övervakningen av fästingarter och fästingburna sjukdomar. 

Ja, vi vill gärna att du rapporterar och skickar in så många fästingfynd som möjligt.

Ja, det går bra men det är viktigt att du lägger i en lapp med referensnummer för varje fynd.

Exempel 1. Du hittar fem fästingar på din hund efter en promenad. Fota en av fästingarna (om de är av samma art) och ange i verktyget att du hittat fem fästingar. Alla fem fästingar kan läggas i samma påse och får ett gemensamt referensnummer.

Exempel 2. Du hittar två fästingar på din hund och två fästingar på dig själv. Fota och rapportera först fästingarna från hunden och lägg dem i en separat plastpåse med en lapp med referensnummer. Därefter gör du lika med fästingarna som du hittade på dig själv. Lägg båda fynden i samma kuvert och skicka till SVA enligt instruktionen.

Exempel 3. Du hittar fästingfynd flera gånger per vecka. Fota och rapportera dina fynd och spar referensnummer till respektive fynd och förvara dina fynd i frysen. Lägg fynden i separata plastpåsar med referensnummer för varje rapporterat fynd. Samla ihop fynd för en vecka och lägg sedan alla fynden i samma kuvert och skicka till SVA enligt instruktionen.

När du rapporterar ditt fästingfynd i verktyget Rapportera Fästing  får du en instruktion direkt till din mejladress med all information som du behöver för att packa och skicka in fästingen till SVA. Du använder ett kuvert som du har hemma. Porto är betalt om du skriver den adress som står i instruktionen. 

När du rapporterar ditt fästingfynd i verktyget Rapportera Fästing  får du en instruktion direkt till din mejladress med all information som du behöver för att packa och skicka in fästingen till SVA. Du använder ett kuvert som du har hemma. Porto är betalt om du skriver den adress som står i instruktionen.

Ja! Vi vill gärna få in alla fästingfynd som ni hittar oavsett om de är blodfyllda eller inte. 

Ja! Vi vill gärna få in alla fästingfynd som ni hittar, oavsett om de hittas i miljön, på djur eller människa. 

Ja! Vi vill få in fästingfynd från hela Sverige! 

Ja! Vi vill gärna att ni skickar in fästingar från djur som får förebyggande behandling mot fästingar.

Du går in under ”Platstjänster” och vidare till ”Integritet och Säkerhet” och där kan du välja att webbläsaren som används ska hämta din geografiska position.

Du kan också alltid välja att ange kommun och län manuellt i verktyget.

Du är välkommen att rapportera in ditt fästingfynd och lägga till en bild. Du behöver dock inte skicka in fästingen till oss om den är trasig/krossad då det är svårt att göra en artbestämning av fästingen om den saknar till exempel mundelar.

Du är välkommen att kontakta oss på fasting@sva.se om du har frågor om ovanliga/exotiska fynd. Ange alltid ditt referensnummer som du får i samband med att du skickar in ditt fynd till SVA. Vi får många frågor varje dag men vi gör så gott vi kan för att besvara alla frågor.

Övervakning av fästingar och fästingburna sjukdomar

Exotiska fästingarter, till exempel flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) och brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus) som påträffas sporadiskt i Sverige bidrar till ökad risk för att djur och människor kan bli smittade av fästingburna smittämnen som inte förekommer i landet idag.

Följande exotiska fästingarter har rapporterats: brokig fårfästing (Dermacentor marginatus), brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus), kennelfästing/brun hundfästing (Rhipicephalus sanguineus) och flyttfågelfästing (Hyalomma marginatum).

Ja, vi analyserar alla ovanliga/exotiska fästingar som skickas in till SVA för olika smittämnen när fästingsäsongen är slut. Allteftersom resultaten blir klara presenterar vi dem på SVA:s webb.

Alla Ixodes-fästingar kommer analyseras för TBE-virus på Uppsala universitet. Vi skickar inte ut analyssvar till enskilda personer. När vi har resultat klara kommer vi att presentera dem på SVA:s webb.

Nej, vi skickar inte ut analyssvar till enskilda personer. Vi kommer att analysera alla inkomna fästingar när fästingsäsongen är slut. När vi har resultat klara kommer vi att presentera dem på SVA:s webb.

Läs mer om TBE på Folkhälsomyndighetens webbplats . Om du har blivit biten av en fästing och är orolig för att du drabbats av en fästingburen sjukdom ber vi dig kontakta din lokala vårdcentral eller 1177 för rådgivning.

Ring din vårdcentral/din veterinär för frågor som har att göra med din/ditt djurs hälsa efter ett fästingbett. 

Sekvensering innebär att vi tittar på virusets genetiska material i detalj. Genom att sekvensera de virus som vi hittar kan vi upptäcka skillnader mellan olika virusvarianter. Skillnaderna kan ha betydelse för hur svår sjukdom som orsakas vid infektion samt val av vaccinstrategier.

Fästingens utseende och biologi

Ixodus ricinus, som kallas vanlig fästing på svenska är den dominerande fästingarten i Sverige. 

Storleken på fästingar varierar mycket både beroende på utvecklingsstadium och på blodfyllningsgrad.

Larv: Larven är genomskinlig och knappt synlig med blotta ögat. 

Nymf: Nymf, det vanligaste stadiet som hittas på människor, är svarta och cirka 2 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen. När de är blodfyllda är de cirka 3–4 mm stora och ofta grå/gråsvarta till färgen. 

Vuxna: Storleken på vuxna fästingar varierar beroende på kön. Hanar är svarta och små, cirka 3 mm stora och på grund av att de inte suger blod blir de inte större. Honor är cirka 3 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen och kan öka i storlek till över 1 cm när de är blodfyllda. Tomma honor har en orange/röd/brunaktig bakdel på kroppen och ett svart huvud. När honan är blodfylld blir kroppen brungrå/grå/gråsvart.

Fyra stadier av utveckling hos vanlig fästing.
Utvecklingsfaser av vanlig fästing, Ixodes ricinus. Frän vänster till höger och uppifrån och ner: Vuxen hona, nymf, vuxen hane, larv.

Det är inte ovanligt att hitta fästingar som parar sig (vanlig fästing). Den svarta hanen (ca 3 mm) sitter fast på undersidan av den blodfyllda honan (ca 5–10 mm).

Fästingar i parning.
Vanlig fästing (Ixodes ricinus) i parning. Foto: SVA

Nej, det är inte möjligt att se skillnad på de två arterna utan mikroskop och artbestämningsnycklar alternativt molekylär analys.

Vi tittar på framförallt på hårda kroppsdelar (till exempel mundelar och höft) som inte varierar i storlek även efter blodfyllning. Om möjligt tittar vi också på mjuka delar av kroppen på ovansida och undersidan där vi kan se olika detaljer som är karakteristiska för den specifika arten. 


Senast granskad 2025-05-02

Åk till toppen