Frågor och svar om "Rapportera fästing"

En vanlig fästing i svart och brunt kryper på ett grönt blad.
Vanlig fästing (Ixodes ricinus). Foto: Anders Lindström/SVA. Foto: Anders Lindström/SVA

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om verktyget Rapportera fästing och hur materialet används i övervakningsarbetet kring spridningen av smittsamma sjukdomar i landet.

Fästingar kan vara bärare av smittämnen som kan orsaka sjukdom hos djur och människor. Vi arbetar med att öka vår kunskap om fästingpopulationens utbredning i landet och introduktion av nya fästingarter i landet. Vi arbetar också med att öka vår kunskap om fästingburna sjukdomar. Övervakning av fästingpopulationen i hela landet är endast möjligt via medborgarengagemang. Därför behöver vi ditt aktiva deltagande.

Genom att fotografera fästingen och lägga till bilden i webbverktyget kan vi göra en bättre bedömning av din rapport. Alla bilder används också till arbetet med att skapa en bildanalysmodell som ska hjälpa oss att göra verktyget mer användarvänligt både för dig som rapporterar och för oss som granskar alla inkomna rapporter.

Webbverktyget Rapportera Fästing används för att övervaka och ge tidiga varningssignaler – om vi hittar en ny fästingart finns det också risk för att den bär på nya smittämnen. Exotiska fästingarter, till exempel flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) och brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus) som påträffas sporadiskt i Sverige bidrar till ökad risk för att djur och människor kan bli smittade av fästingburna smittämnen som idag inte förekommer i landet. Din medverkan gör stor nytta för övervakningen av ovanliga/exotiska fästingar.

Ja, vi analyserar alla ovanliga/exotiska fästingar som skickas in till SVA för olika smittämnen när fästingsäsongen är slut. När resultaten är klara kommer vi att presentera dem på SVA:s webb.

Du är välkommen att kontakta oss på fasting@sva.se om du har frågor om ovanliga/exotiska fynd. Ange alltid ditt referensnummer som du får i samband med att du skickar in ditt fynd till SVA. Vi får många frågor varje dag men vi gör så gott vi kan för att besvara så många frågor som möjligt. Vi har begränsad möjlighet att återkoppla kring inskickade fynd av vanliga fästingar.

Läs mer om TBE på Folkhälsomyndighetens webbplats. Om du har blivit biten av en fästing och är orolig för att du drabbats av din sjukdom ber vi dig kontakta din lokala vårdcentral eller 1177 för rådgivning.

Storleken på fästingar varierar mycket både beroende på utvecklingsstadium och på blodfyllningsgrad. Larver är genomskinliga och knappt synliga med blotta ögat. Nymfer, det vanligaste stadiet som hittas på människor, är svarta och cirka 2 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen och grå och 3–4 mm stora när de är blodfyllda. Storleken på vuxna fästingar varierar också beroende på kön. Hanar är svarta och små, cirka 3 mm stora och på grund av att de inte suger blod blir de inte större. Honor är cirka 3 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen och kan öka i storlek över 1 cm när de är blodfyllda. Tomma honor har en rödaktig bakdel på kroppen och ett svart huvud. När honan är blodfylld blir kroppen grå.

Det är inte ovanligt att hitta fästingar som parar sig (vanlig fästing). Den svarta hanen (ca 3 mm) sitter fast på undersidan av den blodfyllda honan (ca 5-10 mm).

Vi tittar på framförallt på hårda kroppsdelar (till exempel mundelar och höft) som inte varierar i storlek även efter blodfyllning. Om möjligt tittar vi också på mjuka delar av kroppen på ovansida och undersidan där vi kan se olika detaljer som är karakteristiska för den specifika arten.

Du är välkommen att rapportera in ditt fästingfynd och lägga till en bild. Du behöver dock inte skicka in fästingen till oss då det är svårt att göra en artbestämning av fästingen om den saknar till exempel mundelar.


Senast granskad 2025-02-20

Åk till toppen