Frågor och svar om "Rapportera Fästing"

En vanlig fästing i svart och brunt kryper på ett grönt blad.
Vanlig fästing (Ixodes ricinus). Foto: Anders Lindström/SVA

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om verktyget Rapportera Fästing och hur rapporterna används i övervakningsarbetet av fästingarter och fästingburna smittämnen i landet.

Rapportera/skicka in fästingar till SVA

Fästingar kan vara bärare av smittämnen som kan orsaka sjukdom hos djur och människor. Vi arbetar med att öka vår kunskap om fästingpopulationens utbredning i landet och introduktion av nya fästingarter i landet. Vi arbetar också med att öka vår kunskap om fästingburna sjukdomar. Övervakning av fästingpopulationen i hela landet är endast möjligt via medborgarengagemang. Därför behöver vi ditt aktiva deltagande.

Genom att fota fästingen och lägga till bilden i webbverktyget kan vi göra en bättre bedömning av din rapport. Alla bilder används också till arbetet med att skapa en bildanalysmodell som ska hjälpa oss att göra verktyget mer användarvänligt både för dig som rapporterar och för oss som granskar alla inkomna rapporter.

Webbverktyget Rapportera Fästing används för att övervaka och ge tidiga varningssignaler – om vi hittar en ny fästingart finns det också risk för att den bär på nya smittämnen. Även utbredningen av inhemska fästingarter och kända smittämnen som till exempel TBE-virus kan ändra sig över tiden. Genom molekylära analyser av smittämnen som fästingar bär på kan vi få en uppdaterad bild på smittläget i hela landet. Din medverkan gör stor nytta för övervakningen av fästingarter och fästingburna sjukdomar.

Du är välkommen att kontakta oss på fasting@sva.se om du har frågor om ovanliga/exotiska fynd. Ange alltid ditt referensnummer som du får i samband med att du skickar in ditt fynd till SVA. Vi får många frågor varje dag men vi gör så gott vi kan för att besvara så många frågor som möjligt. Vi har begränsad möjlighet att återkoppla kring inskickade fynd av vanliga fästingar.

Du är välkommen att rapportera in ditt fästingfynd och lägga till en bild. Du behöver dock inte skicka in fästingen till oss då det är svårt att göra en artbestämning av fästingen om den saknar till exempel mundelar.

Du går in under ”Platstjänster” och vidare till ”Integritet och Säkerhet” och där kan du välja att webbläsaren som används ska hämta din geografiska position.

Du kan också alltid välja att ange kommun och län manuellt i verktyget.

Ja, vi vill gärna att du rapporterar och skickar in så många fästingfynd som möjligt. 

Ja, det går bra men det är viktigt att du lägger i en lapp med referensnummer för varje fynd.

Exempel 1. Du hittar fem fästingar på din hund efter en promenad. Fota en av fästingarna (om de är av samma art) och ange i verktyget att du hittat fem fästingar. Alla fem fästingar kan läggas i samma påse och får ett gemensamt referensnummer.

Exempel 2. Du hittar två fästingar på din hund och två fästingar på dig själv. Fota och rapportera först fästingarna från hunden och lägg dem i en separat plastpåse med en lapp med referensnummer. Därefter gör du lika med fästingarna som du hittade på dig själv. Lägg båda fynden i samma kuvert och skicka till SVA enligt instruktionen.

Exempel 3. Du hittar fästingfynd flera gånger per vecka. Fota och rapportera dina fynd och spar referensnummer till respektive fynd och förvara dina fynd i frysen. Lägg fynden i separata plastpåsar med referensnummer för varje rapporterat fynd. Samla ihop fynd för en vecka och lägg sedan alla fynden i samma kuvert och skicka till SVA enligt instruktionen.

Övervakning av fästingar och fästingburna sjukdomar

Exotiska fästingarter, till exempel flyttfågelfästingen (Hyalomma marginatum) och brokig hundfästing (Dermacentor reticulatus) som påträffas sporadiskt i Sverige bidrar till ökad risk för att djur och människor kan bli smittade av fästingburna smittämnen som idag inte förekommer i landet.

Ja, vi analyserar alla ovanliga/exotiska fästingar som skickas in till SVA för olika smittämnen när fästingsäsongen är slut. Allteftersom resultaten blir klara presenterar vi dem på SVA:s webb.

Alla Ixodes-fästingar kommer analyseras för TBE-virus på Uppsala universitet. Vi skickar inte ut analyssvar till enskilda personer. När vi har resultat klara kommer vi att presentera dem på SVA:s webb.

Nej, vi skickar inte ut analyssvar till enskilda personer. Vi kommer att analysera alla inkomna fästingar när fästingsäsongen är slut. När vi har resultat klara kommer vi att presentera dem på SVA:s webb.

Läs mer om TBE på Folkhälsomyndighetens webbplats . Om du har blivit biten av en fästing och är orolig för att du drabbats av en fästingburen sjukdom ber vi dig kontakta din lokala vårdcentral eller 1177 för rådgivning.

Ring din vårdcentral/din veterinär för frågor som har att göra med din/ditt djurs hälsa efter ett fästingbett. 

Sekvensering innebär att vi tittar på virusets genetiska material i detalj. Genom att sekvensera de virus som vi hittar kan vi upptäcka skillnader mellan olika virusvarianter, skillnader som kan ha betydelse för hur svår sjukdom som orsakas vid infektion samt val av vaccinstrategier.

Fästingens utseende och biologi

Storleken på fästingar varierar mycket både beroende på utvecklingsstadium och på blodfyllningsgrad. Larver är genomskinliga och knappt synliga med blotta ögat. Nymfer, det vanligaste stadiet som hittas på människor, är svarta och cirka 2 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen och grå och 3-4 mm stora när de är blodfyllda. Storleken på vuxna fästingar varierar också beroende på kön. Hanar är svarta och små, cirka 3 mm stora och på grund av att de inte suger blod blir de inte större. Honor är cirka 3 mm stora när de är tomma/värdsökande i naturen och kan öka i storlek över 1 cm när de är blodfyllda. Tomma honor har en rödaktig bakdel på kroppen och ett svart huvud. När honan är blodfylld blir kroppen grå.

 

Det är inte ovanligt att hitta fästingar som parar sig (vanlig fästing). Den svarta hanen (ca 3 mm) sitter fast på undersidan av den blodfyllda honan (ca 5–10 mm).

 

Fästingar i parning.
Fästingar i parning.

 

Nej, det är inte möjligt att se skillnad på de två arterna utan mikroskop och artbestämningsnycklar alternativt molekylär analys.

Vi tittar på framförallt på hårda kroppsdelar (till exempel mundelar och höft) som inte varierar i storlek även efter blodfyllning. Om möjligt tittar vi också på mjuka delar av kroppen på ovansida och undersidan där vi kan se olika detaljer som är karakteristiska för den specifika arten. 


Senast granskad 2025-04-10

Åk till toppen