Katastrofmedicinskt centrum utvecklas i Sverige

Projektet leds av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– De livsmedelsproducerande djuren spelar i en viktig roll i vår livsmedelsförsörjning och att vi vet hur de bäst ska hanteras i en krissituation är viktigt för stark svensk beredskap, säger Renée Båge, professor i husdjursproduktion vid SLU, som är en av de som kommer leda projektet.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som nyligen beviljat ett treårigt projekt för att ta reda på hur ett katastrofmedicinskt centrum för djur ska fungera. Huvudsökande för projektet är SVA som driver det tillsammans med SLU. SVA är en beredskapsmyndighet med lång erfarenhet av att bekämpa smittor hos djur och har väl inarbetade rutiner för att hantera utbrott. På SVA är Ylva Persson projektledare.

– Kriser till följd av extremväder väntas bli vanligare i framtiden och för första gången på länge står vi inför potentiella krigshot. I Sverige behöver vi öka vår beredskap och bli bättre rustade för att ta hand om våra djur. De som ger mat är centrala men även tjänstedjur och de som finns närmast oss är viktiga, säger Ylva Persson, statsveterinär på SVA.

Det finns utrymme att utveckla rutiner, samarbeten och förbättra kunskapen hur lantbrukets djur bäst ska hanteras vid kriser som stora bränder och översvämningar men även hur radioaktiva utsläpp eller farliga ämnen ska bemötas. Allt med fokus på att rädda djurliv, minska lidande och trygga livsmedelsförsörjning. 

– Det kan handla hur stora mängder djur bäst flyttas från katastrofområden eller hur storskalig nödslakt bäst genomförs, säger Lotta Berg, som är professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU.

Lotta Berg och Renée Båge ser att SLU kommer bidra bland annat med utbildningar i hur djur ska hanteras vid kriser. Det handlar både om satsningar i grundutbildningen för veterinärer och annan djurhälsopersonal men även fortbildningskurser för personer som redan arbetar med djurvård eller inom livsmedels- och jordbruksbranschen.

Men projektet ska även undersöka hur vi bäst hjälper sällskaps- och tjänstedjur, som polishundar.

– Kriget i Ukraina har visat hur otroligt viktiga husdjur är för människor. De skänker tröst och trygghet men stärker även viljan att göra motstånd. Därför blir det angeläget att lära sig hur de bäst skyddas och tas om hand om i en kris, säger Renée Båge.

En central del för projektet är att utveckla organisation och kommunikation mellan berörda myndigheter, organisationer och de befintliga humanmedicinska katastrofmedicinska centrum som finns eller byggs upp.

– Att lära av varandra men också knyta ihop kompetenser tror vi blir viktigt för att stärka vår beredskap. Våra erfarenheter och rutiner för att hantera smittsamma djursjukdomar blir en grund som utvecklas för kris och krig. Att vi har genomfört många riktade utbildningar är också kunskap vi bidrar med, säger Ylva Persson på SVA.

Arbetet är redan i gång och ska vara klart 2027. Då ska det presenteras förslag på hur ett katastrofmedicinskt centrum för djur kan organiseras och bäst fungera.