Tre axplock ur SVA:s årsredovisning

Stärkt livsmedelsberedskap

Säkerhetsläget i Sverige och närområdet har intensifierat arbetet med att utveckla den civila beredskapen. Det finns ett behov av att även under störda förhållanden kunna bedriva ett effektivt smittskyddsarbete för att värna människors och djurs hälsa samt säkra tillgången på livsmedel.

– Under 2024 har vi fortsatt bygga kunskap i samverkan för att ge lantbrukare stöd till en robust djurhållning, för att förebygga sjukdom och att se till att behovet av antibiotika inte ökar vid sådana störningar som kan uppkomma vid brist på färskvatten, foder, vacciner och antibiotika. Vi övar i vardagen. Efter utbrott, som blåtunga 2024, görs sen utvärderingar av vårt och andra aktörers arbete. Tack vare dem har vi identifierat förbättringsåtgärder som vi har nytta av vid framtida händelser, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA.

SVA deltar i uppbyggnaden av det FOI-ledda Kunskapscentrum för livsmedelsberedskap, Food Defence Research Centre. SVA bidrar genom att påvisa, identifiera och spåra främmande ämnen i djur och foderråvaror. Mikrobiologiska och kemiska metoder utvecklas för att avgöra om det är naturliga eller avsiktliga orsaker bakom störningar. Förmågan inom analyser av toxiska substanser i biologiska matriser har förbättrats, både i laboratoriet och för analyser i fält.

Digitalisering med appar och integrationer

Allt fler digitala tjänster erbjuds SVA:s diagnostikkunder. Till de kunder som har egna journalsystem har direktintegration med SVA:s system upprättats.

– Integrationen innebär att våra kunders journalsystem kommunicerar direkt med våra system. Det är en enorm fördel för våra kunder att kunna får svar direkt i sitt eget system, de behöver inte bry sig om hur våra processer ser ut, säger Henrik Ericsson, avdelningschef för mikrobiologi på SVA.

Flera journalsystem utvecklar integrationer med SVA, bland annat hästsporten i Finland, som skickar in dopningsprov från hästar.

Bättre överblick med appar

SVA:s MASK-app, som lanserades 2024, har blivit populär bland häst- och stallägare. Förutom att de enkelt kan beställa hästträcksanalyser så byggs en historik i appen med de sparade resultaten för varje häst. Inför starten av vildsvinsjakten lanserades dessutom appen Trikintest för att jägare enklare ska kunna testa vildsvinskött för trikiner.

– Det här är appar som både underlättar hanteringen och ger en lättöverskådlig historik för användarna. Samtidigt försvinner manuella moment hos oss som ger effektivare flöden och håller kostnaden nere. Låga kostnader hos oss ger gladare ryttare, gladare jägare och glada köpare av vildsvinskött, säger Henrik Ericsson.

Flera skadliga kemikalier och många initiativ till att spara energi har genomförts till fördel för medarbetare och miljö.

– Vår avdelning för patologi har introducerat ett system där inläsning från obduktioner kan transkribereras till skriven text. En utmaning då det är både latin och läkarterminologi som ska bli rätt. Nu kan resultat från obduktioner och provtagningar läggas in i olika system mycket snabbare, säger Dolores Gavier-Widén, avdelningschef patologi och viltsjukdomar på SVA.

Breda och djupa forskningsprojekt

Forskning är för SVA ett kostnadseffektivt sätt att ständigt förbättra förmågan att utreda smittsamma sjukdomars och zoonosers uppkomst, orsak och spridningssätt, samt hur de påvisas.

AI-baserad identifiering av vildsvin påbörjades under utbrottet av ASF. Från bilder tagna med viltkameror utförs forskning om smittspridning och möjliga kontaktvägar mellan vilda djur och lantbruksdjur. SVA:s förmåga att förebygga zoonoser och andra smittsamma sjukdomar stärks liksom skyddet av livsmedelsförsörjningen.

I projektet MADCOV2 har verktyg för att förstå hur Krim-Kongoblödarfebervirus infekterar människor tagits fram tillsammans med Karolinska institutet.

I ett annat projekt ska bättre beredskap mot nya sjukdomar från fladdermöss byggas. Kunskap behövs om hur virus överlever i fladdermöss utan de blir sjuka. För att kunna forska effektivt har digitala modeller av fladdermusvävnad utvecklats.

I EU-projektet EUP-AHW kartlades under 2024 olika länders övervakningsprogram, datakällor och system för rapportering. Studier av hur mänskliga aktiviteter och klimatförändringar påverkar smittspridning har startats, och fälttester har genomförts för att utveckla snabbare diagnostik. Även djursjukdomars påverkan på och kostnader för samhället är ett forskningsmål i programmet.