Uppdatering angående mul- och klövsjuka i Tyskland

När fallet påvisades infördes omedelbart restriktioner i Tyskland för att minska risken för vidare spridning.  Ett intensivt arbete med att undersöka om fler besättningar kunde vara smittade initierades. Flera möten har hållits på EU-nivå och spårning har inkluderat spårning av djurtransporter från den drabbade regionen till andra länder under den period då smittan tros ha funnits i Tyskland. Hittills har inga ytterligare fall av mul- och klövsjuka kopplade till utbrottet i Tyskland påvisats, vilket är ett gott tecken. I bästa fall kommer inga ytterligare besättningar att drabbas.

Även om mul- och klövsjuka är väldigt smittsamt och kan orsaka stora utbrott så behöver alla utbrott inte bli stora. Det beror på förutsättningarna i varje enskilt fall och hur tidigt smittan upptäcks och restriktioner införs. I det här fallet handlade det om en liten besättning med vattenbufflar som drabbades och vid smittspårning framgick att dess kontakter med andra besättningar var begränsade. Viruset kan under vissa omständigheter spridas långa sträckor med vinden, men även detta är helt beroende av antal smittade djur, topografi, väderförhållanden och att det finns besättningar med mottagliga djur som ligger i vindriktningen från den smittade gården.

– Som SVA tidigare skrivit var fallet i Tyskland oväntat. Hur smittan kommit till Tyskland är fortfarande inte känt men mul- och klövsjuka förekommer i stora delar av världen. Det går att få med sig virus med levande djur, produkter av djur men även på utrustning, skor och kläder som har varit i kontakt med djur eller utsöndringar av djur som bär på viruset. Det tyska utbrottet är en väckarklocka och påminner oss om vikten av att alltid ha mul- och klövsjuka i åtanke och reagera vid kliniska symptom för att snabbt kunna upptäcka eventuella fall, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.

Sjukdomen omfattas av anmälningsplikt. Den som har djur i sin vård och upptäcker symptom som kan tyda på mul- och klövsjuka ska skyndsamt kontakta veterinär.

Symptom för blåtunga kan likna mul- och klövsjuka

Under hösten fick vi in sjukdomen blåtunga till Sverige och vissa av de kliniska symptom som ses vid blåtunga liknar de som ses vid mul- och klövsjuka. Vattenbufflarna i Tyskland misstänktes först ha blåtunga innan de undersöktes för mul- och klövsjuka. Som ett led i att förstärka övervakningen kommer prover som kommer in till SVA med frågeställningen blåtunga också att analyseras för mul- och klövsjuka. SVA vill samtidigt uppmana både djurägare och veterinärer att alltid ta direkt kontakt med oss om symptomen påminner om mul- och klövsjuka.

– Nu när vi vet att vi har blåtunga i landet kan det vara lätt att utgå från att symptom är orsakade av just blåtunga och att proven nu ändå analyseras för mul- och klövsjuka. Men om det finns en reell misstanke om mul- och klövsjuka, exempelvis om tydliga blåsor kan ses, om många djur i besättningen är, eller snabbt blivit sjuka eller om det finns utlandskontakter, vill vi ha snabbare hantering av proverna och därför är det viktigt att ta kontakt med SVA så att vi kan vara med och bedöma om proverna ska tas in skyndsamt, säger Maria Nöremark, biträdande statsepizootolog på SVA.