Uppdatering om mul- och klövsjuka i EU, 17/4

Tyskland fritt

I januari påvisades mul- och klövsjuka i en mindre besättning med vattenbufflar Tyskland, det utbrottet fick ingen vidare spridning vilket är ganska unikt för ett virus som är så pass smittsamt som mul- och klövsjuka. I dagarna kom beskedet att Tyskland har återfått sin status som land fritt från mul- och klövsjuka.

Bekämpning pågår i Ungern och Slovakien

Den sjunde mars kom rapporter om mul- och klövsjukeutbrott i en större mjölkbesättning i Ungern, orsakat av en annan virusstam än den som påvisats i Tyskland. Det utbrottet fick spridning i och fler besättningar i både Ungern och Slovakien har drabbats. Geografiskt ligger fallen i Ungern och Slovakien nära gränsen till Österrike och alla tre länder omfattas av restriktioner. Omfattande bekämpningsarbete pågår i de drabbade länderna. I detta ingår avlivning av smittade djur, restriktioner vad gäller förflyttningar av djur och produkter, smittspårning, samt övervakning av besättningar i närområdet för att upptäcka om fler besättningar är smittade. Totalt har fyra fall konstaterats i Ungern och sex i Slovakien och inga nya fall har rapporterats på snart två veckor. Länkar till mer detaljerad information finns nedan.

Förhöjd men fortfarande låg risk för Sverige

I och med att utbrotten och bekämpningsarbetet i dagarna uppmärksammats medialt kommer frågor till SVA om risken för spridning av mul- och klövsjuka i Sverige. SVA har tidigare gjort en bedömning av risken för introduktion av mul- och klövsjuka till Sverige och risken bedöms som förhöjd med anledningen av utbrottet i Ungern och Slovakien, men fortfarande på en mycket låg nivå. Med nuvarande läge i utbrottet kvarstår den bedömningen. Maria Nöremark är biträdande statsepizootolog på SVA.

– Vi har fått frågor om skillnader i risk mellan olika regioner i Sverige. Om vi skulle ha ett utbrott som var geografiskt mycket nära Sverige skulle det definitivt finnas sådana skillnader. Mul- och klövsjuka kan spridas med vinden, oftast rör det sig om kortare avstånd men över vatten kan det röra sig om flera mil. Områden i Sverige med närhet till smittade områden i andra länder skulle då ha en högre risk. Men när smittan är längre bort från Sverige, så som fallet är nu, handlar de möjliga smittvägarna om transporter av smittade djur, produkter från smittade djur, eller att man får med sig med sig virus via föremål, transportfordon eller kläder som varit i kontakt med utsöndringar från smittade djur och som sedan i sin tur kommer i kontakt med mottagliga djur i Sverige. Det finns både regler och rekommendationer för att minska risken för denna typ av smittspridning säger Maria Nöremark.

I områden där det finns få mottagliga djur blir risken att få in smitta lägre, men annars finns det inte självklara geografiska samband eller områden där risken är högre när smittan inte finns i Sveriges närområde. SVA har inte heller gjort några beräkningar för att ta fram geografiska skillnader i risk.

– Vi kan jämföra med fågelinfluensa som sprids mellan länder med vilda fåglar. Då finns det områden med hög förekomst av vilda fåglar där vi vid flera tillfällen påvisat fågelinfluensa på vilda fåglar och även utbrott på tamfjäderfä. Dessa områden blir högriskområden, men vi har inte motsvarande mönster för mul- och klövsjuka, fortsätter Maria Nöremark.

Även om utbrotten inom EU nu uppmärksammas SVA vill samtidigt betona att mul- och klövsjuka finns i många delar av världen, inklusive länder som är populära turistmål för svenskar. Uppmaningen från SVA är att vara medveten om detta och ta reda på vad som gäller. De regler som finns för att ta med sig produkter och hur man ska förhålla sig till att besöka lantbruk om man varit i regioner med annan sjukdomsstatus finns till för att förhindra spridning av smitta. Det stora utbrottet av mul- och klövsjuka i Europa 2001 orsakades av att grisar utfodrades med matavfall det är skälet till att detta inte länger är tillåtet.  

SVA vill också påminna djurägare om att vara uppmärksamma på symptom på mul- och klövsjuka och kontakta veterinär. Mer information om symptomen finns på SVA:s webb.

Reglerad sjukdom

Mul- och klövsjuka är den allra mest smittsamma sjukdomen som drabbar lantbrukets djur men den är också en av de mest reglerade sjukdomarna. Regelverket finns till för att upptäcka utbrott och förhindra spridning och därmed minska de negativa konsekvenser sjukdomen kan orsaka. Internationellt regleras sjukdomen både på EU-nivå och av World Animal Health Organisation (WOAH). Organisationen bildades 1924 att motverka spridning av djursjukdomar mellan länder, både genom att länder rapporterar förekomst av olika sjukdomar samt genom att ta fram standarder som ska följas. I sammanhanget kan nämnas att nationella regelverk för att upptäcka och bekämpa sjukdomsutbrott har funnits ännu längre tid. Redan 1750 fanns det svensk lagstiftning för att upptäcka och bekämpa sjukdomar. År 2025 firar svensk veterinärutbildning 250 år och en viktig anledning att utbildningen startade var behovet av att bekämpa sjukdomsutbrott.

Kopplat till utbrotten av mul- och klövsjuka inom EU hålls regelbundna möten då de drabbade länderna informerar övriga medlemsstater och då EU-gemensamma beslut fattas utifrån de regelverk som finns. EU uppdaterar kontinuerligt de beslut som fattas och de presentationer som de drabbade länderna håller tillgängliggörs också på webben.