Abort hos kameldjur
Andra sjukdomsnamn: Kastning
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Det finns inga prevalensundersökningar av orsaker till dräktighetsförlust på svenska kameldjur. För alpackor uppskattas det dock att 7-12% av alla dräktigheter avslutas i förtid (tidig embryodöd eller kastning). I en studie på Nya Zeeland detekterade man tidig embryodöd (upp till dräktighetsdag 30) i 25,7% av dräktigheterna. För kastning efter dräktighetsdag 120 varierade prevalensen mellan 9,6 och 16,7%. I en svensk sammanställning av obduktionsfynd från kameldjur som gjordes 2012 var nästan 10% av fallen kastade alpackafoster. I ett fall misstänktes kastningen ha ett samband med att modern var svårt infekterad av Mycobacterium pseudotuberculosis, men i de övriga fallen kunde ingen orsak fastlås. Situationen i andra länder är snarlik. För de stora kamelerna (Old world camels) är reproduktionstakten låg och man tror att många dräktigheter avslutas i förtid.
Alpackaston som är kraftigt underviktiga eller inte uppnått tillräckligt stor andel av sin vuxenvikt och -höjd löper större risk att kasta vid dräktighet.
En annan orsak till embryo-/fosterdöd hos kameldjur i Sverige är infektion med bakterien Listeria monocytogenes, som är vanlig i lantbrukets djurmiljöer. Ett flertal andra smittämnen kan orsaka dräktighetsförluster hos kameldjur. Flera av dem är zoonoser.
Kliniska symtom
Tidiga dräktighetsförluster (första dräktighetsveckorna) märks oftast bara som en omlöpning. Kastning i senare delen av dräktigheten föregås ofta av att djuret är oroligt och kan visa koliksymtom.
Oftast är alpackaston som drabbas av embryo-/fosterdöd och ev. kastning inte själva sjuka.
Etiologi och patogenes
En mängd olika infektioner kan orsaka dräktighetsförlust hos kameldjur. Infektionsämnen som nämns i internationell litteratur är bovint virusdiarré-virus (BVDV), alpaca coronavirus, ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1), ekvint arterit-virus (EAV), Chlamydophila abortus (enzootisk abort), Brucella melitensis, Leptospira spp., Listeria monocytogenes, Campylobacter fetus, Coxiella burnetti, Trypanosoma evansi, Tritrichomonas foetus, Toxoplasma gondii och Neospora caninum.
Enzootisk abort, BVDV, Trypanosoma evansi och brucellos förekommer inte på kameldjur i Sverige. Brucella melitensis är en epizootisjukdom.
Zoonoser är: Campylobacter fetus., Listeria monocytogenes, Coxiella burnetti, Chlamydophila abortus (enzootisk abort), Leptospira spp. Toxoplasma gondii och Brucella spp.
Smitta kan komma in i besättningen via inköp av livdjur. Aborterade foster och fosterhinnor kan innehålla stora mängder infektionsämnen. Dåligt ensilage kan innehålla listeriabakterier.
Icke-infektiösa orsaker till dräktighetsförlust kan vara förgiftning, bristtillstånd, hormonstörningar, tvillingdräktighet, missbildningar och framför allt stress. Gulkroppen hos alpackor är mycket känslig för kortison och dräktiga djur skall därför inte behandlas med kortison i någon form.
Provtagning och diagnostik vid kastning
Det kan vara befogat att göra en utredning vid sporadiska fall av aborter när det finns onormala förändringar på foster och/eller fosterhinnor. Utredning bör också göras om antalet aborter är högre än förväntat under en period.
Allmänt: Skicka foster och placenta – helst från flera hondjur som aborterat – för patologisk undersökning. Skicka blodprov både från djur som aborterat och från djur som fött friska avkommor.
Gynekologisk undersökning av alpackor som kastat kan behövas för att undersöka skador på cervix då denna är mycket känslig. På ston med upprepade kastningar kan bakteriologiskt prov från livmodern tas.
Listeriaorsakad abort kan diagnostiseras genom obduktion av foster och efterbörd, där bakterien kan påvisas.
Behandling och profylax
Isolera kameldjur som kastat, tills flytningarna upphört. Ta bort allt som kan vara smittat: döda foster, fosterhinnor, halm med fostervätska etcetera. Var noga med hygienen! Bär skyddshandskar på grund av zoonosrisk. Behandla inte med antibiotika (det försvårar diagnosen och har dålig effekt mot orsakerna till aborterna).
Köp helst inte in livdjur. Om nödvändigt, köp bara in friska kameldjur från besättningar utan kastningsproblem. Ställ inköpta kameldjur i karantän. Se till att ha en bra foderstat och god foderkvalitet. Stressa inte dräktiga alpackaston, undvik onödiga transporter under dräktigheten. Dräktiga alpackaston bör heller inte vaccineras under dräktighetens första 90 dagar. Övervaka förlossningarna.
Förlossningshjälp bör endast ges när det är befogat av erfaren person med rätt kompetens.
Zoonosaspekt: Tvätta och sprita händerna noggrant efter förlossningshjälp (använd helst handskar). Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar bör antingen undvika att hjälpa till vid förlossningar eller använda engångshandskar och tvätta händerna noggrant efter. Dessa riskgrupper bör inte hjälpa till alls vid kastningar.