Böldsjuka/Pseudotuberkulos hos get
Andra sjukdomsnamn: Kasseös lymfadenit, CLA/caseous lymphadenitis, Byllesjuke (norska)
Pseudotuberkulos orsakas av bakterien Corynebacterium pseudotuberculosis och är en kronisk infektion som ger bölder framför allt i yttre lymfknutor. Böldsjuka kan ge stora ekonomiska förluster i en getbesättning, främst på grund av minskad produktion och ökad utslagning. Sjukdomen förekommer hos bland annat get, får och kameldjur över hela världen. Det finns en zoonosaspekt men risken anses liten.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Ja
Förekomst
Förekomsten i Sverige är inte känd, men i en pilotstudie på svenska getter var uppemot 19 procent av getterna seropositiva för sjukdomen, vilket gör att sjukdomen kan antas vara relativt vanlig. Kliniska bölder har också rapporterats från flera svenska besättningar. I Norge har man genomfört en framgångsrik saneringskampanj och de flesta besättningar är nu fria från böldsjuka. Yttre böldsjuka är vanligast hos get och inre böldsjuka är vanligast hos får.
Symtom
Det vanligaste symtomet är abscesser i yttre lymfknutor (se bild 1), framför allt huvud och hals. Bölder i yttre lymfknutor bör alltid föranleda misstanke på böldsjuka. Djuren kan också magra av och tappa aptiten. Om abscesser finns i lungorna kan symtom som hosta och andnöd ses. Vanligen drabbas djur över sex till åtta månader, men sjukdomen kan ibland ses hos yngre djur.
Differentialdiagnoser
Andra bakteriella infektioner, andra abscesser, hematom, tumörer, cystor, tuberkulos.
Se bild 2 för andra patologiska förändringar och normala organ i huvudregionen hos get.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Corynebacterium pseudotuberculosis.
Infektionsport:
Små sår i hud och slemhinnor. Även via luftvägar och magtarmkanal.
Spridning:
Intracellulärt via lymfbanorna till lymfknuta, abscessbildning, hematogen spridning till lungor, juver med flera organ.
Smittvägar:
Rupturerade abscesser kontaminerar närmiljön (foderhäckar med mera). Direkt eller indirekt spridning. Eventuellt via respirationsorgan och juver. Ofullständigt kända smittvägar. Pseudotuberkulos finns beskrivet hos häst. Det är dock en annan variant som sannolikt inte smittar till små idisslare.
Överlevnad:
Bakterien är mycket motståndskraftig och kan överleva i hö och gödsel i några månader och i jord upp till åtta månader, kanske mer. Bakterien trivs bäst där det är kyligt och fuktigt.
Inkubationstid:
Ej helt klarlagd. Kan variera; upp till sex månader.
Provtagning och diagnostik
Typisk klinisk bild. Bölder i yttre lymfknutor. Öppna aldrig en abscess om inte geten kan hållas isolerad från resten av gruppen.
Obduktion.
Prov för odling av C. pseudotuberculosis kan tas genom att öppna ett tillräckligt stort hål i bölden för att kunna gå in med en e-svabb och sedan skrapa den mot böldväggen. Biopsi från böldväggen är ett ännu bättre provmaterial. Aspirat och böldinnehåll är inte tillräckligt bra provmaterial. OBS! Beakta smittskyddet när prov från levande djur tas. Se till att isolera djuret under och efter provtagning tills hålet i bölden läkt.
Behandling och profylax
C. pseudotuberculosis är penicillinkänslig men svårbehandlad inne i abscesser. Det är besvärligt att få kontroll över infektionen efter ett utbrott i en djurgrupp. Avlivning rekommenderas för getter med pseudotuberkulos. Använd engångshandskar vid hantering av getter med pseudotuberkulos. Öppna aldrig en abscess om inte geten kan hållas isolerad från resten av gruppen (gäller även vid provtagning).
Sanering av besättningen rekommenderas, men är svårt och tar tid. Sanering inkluderar gruppering och utslaktning av djur samt en noggrann rengöring och desinfektion av miljön. I Norge har man använt sig av en metod som kallas snappning där den nyfödda killingen tas direkt från geten vid killning och sedan föds upp i en separat smittfri byggnad. Råmjölken måste komma från friska getter. På så sätt kan en ny smittfri besättning byggas upp. Den gamla besättningen slaktas sedan ut. Foderhäckens hygien är viktig och det är lättare att hålla metallhäckar rena jämfört med trähäckar. Undvik att köpa in livdjur. Om livdjur måste köpas in så bör man försäkra sig om att säljande besättning är fri från böldsjuka. Kontrollera lymfknutor på inköpta djur i karantän och även regelbundet på besättningens egna djur.
