Coronavirus hos häst

Förekomst

Från år 2000 och framåt har utbrott av hästcoronavirus rapporterats från flera håll i världen, oftast mellan december och maj när det gäller norra halvklotet. Under 2020 ställdes diagnosen hos hästar på 100 svenska gårdar, vilket gjorde det till den vanligaste smittsamma sjukdomen på hästar i Sverige det året. Det är inte känt hur vanligt förekommande ekvint coronavirus har varit förr hos hästar i Sverige. Det är först på senare år som det har funnits möjlighet att analysera för viruset här, och varje år ökar mängden prover till SVA.

I äldre litteratur talades det mest om att viruset framkallade sjukdom hos föl och hästar med nedsatt immunförsvar, men de fall som ses i Sverige rör framförallt vuxna, för övrigt friska hästar.

Symtom

Hästens coronavirus ger vanligtvis ospecifika symtom som trötthet och nedsatt eller upphörd aptit. Ofta ses också feber, ibland upp till 41 grader. Mild eller måttlig kolik och/eller förändringar i träckens konsistens, både lös avföring och förstoppning, har beskrivits hos upp till en fjärdedel av insjuknade hästar. Blodbilden visar i regel leukopeni (lågt antal vita blodkroppar) och ofta hypoalbuminemi (låg koncentration av albumin i blodet) i upp till en vecka. Blodbilden hos en del visar också stavkärniga neutrofiler (omogna vita blodkroppar) och monocytos (ökad koncentration av monocyter/makrofager).

Ofta blir flera hästar sjuka i samma besättning. Om flera hästar visat trötthet, upphörd aptit med eller utan kolik, och med eller utan feber under en period bör coronavirus utredas. Morbiditeten (andelen hästar som insjuknar i ett utbrott) har rapporterats variera mellan 10 och 83 procent. Många hästar kan genomgå utbrottet utan att visa symtom trots att de utsöndrar virus i träcken. Inkubationstiden är kort, 48-72 timmar.

Oftast läker infektionen av sig själv efter en till sju dagar. Ibland kan hästen drabbas av en sekundär infektion genom att bakterier från tarmfloran ”läcker” från tarmen. Det kan leda till en allvarligare sjukdomsbild med septikemi (bakterier i blodet), endotoxinemi (bakteriegifter i blodet), uttorkning, och i vissa fall hyperammoniumemi-associerad encefalopati (neurologisk störning). Allvarliga fall av encefalopati kan ge symtom som vinglighet, cirkelgång, huvudpressande, nedsatt proprioception (känsla för kroppens position), nystagmus (ofrivilliga ögonrörelser), kramper och akut liggande häst. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till dödsfall.

Smittämne

Ekvint coronavirus-1 (ECoV) är ett höljeförsett betacoronavirus som hör till en stor grupp av RNA-virus som kan orsaka både luftvägs- och tarmsjukdom hos olika arter av djur. Det finns olika slags coronavirus hos människa och flera djurslag. De olika coronavirusen är vanligen artspecifika (infekterar bara ett visst djurslag). Betacoronaviruset som infekterar nötkreatur, bovint coronavirus, kan exempelvis orsaka både luftvägs- och magtarmsjukdom. Nötkreaturen drabbas framför allt under den kalla årstiden och det kallas ofta vinterdysenteri.

Smittvägar

Hästens coronavirus smittar fekalt-oralt, alltså från avföring till mun. Smitta kan även ske indirekt, exempelvis via föremål, miljön och människors händer. Hästar kan utsöndra virus i träcken i upp till 25 dagar med eller utan tecken på sjukdom. Utbrott har även förekommit på gårdar som inte har haft kontakt med hästar utifrån. Det är inte känt om det kan finnas hästar som kan bära på smittan under lång tid utan att visa symtom. Hur länge ekvint coronavirus kan överleva i miljön och om det i så fall kan utgöra en smittrisk är inte heller känt.

Patogenes

Virus angriper slemhinnan i tarmen. Det har beskrivits som en kraftig diffus nekrotiserande inflammation (sjuklig vävnadsdöd) i tunntarmen (jejunum och ileum) men inte i grovtarmen. Tarmluddets toppar (villi) bryts ned till två tredjedelar och det sker en förlust av kryptor (Giannitti med flera, 2015).

Vid hyperammoniumemi-associerad encefalopati har det setts en Alzheimer typ II astrocyt-hypertrofi och hyperplasi i hjärnan. De förhöjda halterna av ammonium i blodet kan bero på ökad produktion eller absorption från tarmen till följd av förändrad tarmflora och nedbrytning av tarmbarriären.

Diagnos

Diagnosen ställs genom kliniska undersökningsfynd som stämmer med infektion av ekvint coronavirus, parat med blodprov som oftast visar neutropeni och/eller lymfopeni och påvisande av virus i träck. Virus-RNA (nukleinsyra) från ECoV kan oftast påvisas med PCR-teknik i träck i 3–9 dagar efter naturlig infektion, men ibland ända upp till 25 dagar. Virus har också påvisats från nässvabbar, men det är oklart om det sker en utsöndring via luftvägarna eller om det rör sig om kontamination från träck eller miljö. Virus kan även påvisas i tunntarm med immunohistokemi.

Om symtom från hjärnan uppträder bör ammoniumhalten i blodet analyseras.

Differentialdiagnoser är bland annat andra tillstånd som kan orsaka feber och tarmsjukdom, exempelvis rotavirus på föl och salmonella.

Provtagning

Ta minst 1 matsked träck per häst och lägg i en tätslutande provburk, som märks med hästnamnet och datumet för provtagning. Lägg burken i en försluten plastpåse med absorberande material till skydd om material skulle läcka. Om analys önskas på rektalsvabb skall en torr svabb användas, som läggs i sterilt provrör utan transportmedium. Använd inte eSwab till träckprov då sensitiviteten försämras.

Se instruktion och remissblankett för insändande. Använd vadderat kuvert/påse för att skydda provet under postgången.

Behandling

Behandlingen i samband med feber består av vila och vid behov understödjande behandling med till exempel antiinflammatoriska läkemedel, vätska och elektrolyter. Kontrollera hälsotillstånd och kroppstemperatur dagligen.

Isolering

Det är ett mycket smittsamt virus. Ett stall med coronavirussmitta bör isoleras för att snabbast möjligt begränsa smittspridning. De hästar som drabbats bör isoleras från andra hästar i besättningen. Byt kläder och skor mellan de olika hästgrupperna och tillämpa strikt handhygien. Dela ingen utrustning.

Notera dagligen kroppstemperaturen på samtliga hästar på anläggningen. Feber är ofta det första tecknet på infektion. Tänk på att termometern kan bli kontaminerad med virus från utsöndrande hästar. Rengör därför termometern och använd tempskydd mellan hästar, alternativt ha flera termometrar.

Isoleringen bör hållas minst 4 veckor efter sista symtom. Det beror på att hästar kan utsöndra virus i träcken även en tid efter att symtomen har upphört i gruppen.

Stallrengöring och desinfektion

Viktigast vid sanering efter utbrott är att få bort träck, eftersom det är via träck som virus utsöndras. Det innebär mockning och efterföljande rengöring. Att skrubba med vatten och tensid är ett bra sätt att få rent.  Vanliga desinfektionsmedel inaktiverar ECoV.

Det är inte känt hur länge ekvint coronavirus kan överleva i miljön och om det i så fall kan utgöra en smittrisk. Humana coronavirus, som SARS-CoV, kan fortfarande vara infektiöst efter 2 dagar i vatten, 3 dagar i avföring och 17 dagar i urin vid rumstemperatur, och längre tid vid kyligare temperatur.

Se separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar
Checklista - Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet (pdf)

Profylax

Det finns inget vaccin mot ekvint coronavirus. Isolera nya hästar i minst 3 veckor.

Prognos

De flesta okomplicerade fall av coronavirusinfektion läker på någon vecka. Det är inte beskrivet hur lång immunitet en häst får efter genomgången infektion. Vid allvarligare fall kan det förekomma dödsfall.

Zoonosaspekt

Hästens coronavirus smittar inte till människor.

Vad säger lagstiftningen?

Ekvint coronavirus är inte anmälningspliktigt.

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska alltid anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigrupp) som finns vid varje trav- och galoppbana.

Vanliga frågor och svar

Referenser

Giannitti et al. (2015) Necrotizing Enteritis and Hyperammonemic Encephalopathy Associated With Equine Coronavirus Infection in Equids. Vet Pathol, 52(6)1148-1156

Pusterla et al., 2013. Emerging outbreaks associated with equine coronavirus in adult horses. Veterinary Microbiology. Vol 162. pp. 228-231

Pusterla et al, 2018. Enteric coronavirus infection in adult horses. The Veterinary Journal 231 (2018) 13–18

Beställ SVA:s analys

Ekvint coronavirus (ECoV) (PCR)

Beställ SVA:s produkter

Plastburk med skruvlock 70 ml

Provpåse, liten, företagskunder