Digital dermatit hos nötkreatur

Förekomst

Digital dermatit sågs först i Europa, men har sedan spritts till USA och hela världen där intensiv mjölkproduktion bedrivs. I Danmark räknar man med att i stort sett alla lösdrifter är smittade. I Sverige ses en ökande förekomst i mjölkkobesättningar främst vid övergång till lösdrift. Enligt sammanställning av klövhälsorapporter från senare år hade cirka 50 procent av svenska besättningar haft något fall av digital dermatit. Digital dermatit är vanligast under stallperioden och i lösdrifter med dålig hygien på gångar eller där korna uppehåller sig. Sjukdomen ses mer sällan i köttbesättningar, hos ungdjur eller under betesperioden. En norsk studie konstaterade att riskfaktorer för digital dermatit är inköp av livdjur, lösdrift och helt golv i stället för spalt.

Kliniska symtom 

I en smittad besättning kan cirka 20 procent av korna ha akuta symtom. Kliniskt ses ett sårigt och blödande eksem oftast lokaliserat till huden mellan klövens ballar i anslutning till karleden. Den utvecklade skadan är mycket trycköm och drabbade djur uppvisar varierande grad av hälta. Lindriga eller kroniska fall utvecklar förtjockad hud, sårkrustor och ibland vårtliknande utväxter (verrukös dermatit). Däremot ger DD normalt inte upphov till feber eller svullnad i omkringliggande mjukdelar som vid klövspaltsinflammation.

Digital dermatit kan ge upphov till ytlig och djupgående klövröta beroende på eksemets lokalisering. DD i klövspalten kan dessutom ge upphov till besättningsproblem med limax, som är en utväxt av huden i klövspalten.

Digital dermatit. Foto: Christer Bergsten

Differentialdiagnoser

Klövspaltsinflammation och andra klövsjukdomar som ger upphov till hälta
Det är inte möjligt att avgöra om lindriga eksem kommer att utvecklas till akut digital dermatit.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Spiroketer inom släktet Treponema.

Inkubationstid:

-

Infektionsport: 

Huden längs kronranden.

Spridning i djuret:

Lokalt i ballregionen.

Smittvägar:

Inköpta djur, eventuellt mekaniska vektorer som klövverktyg med mera.

Överlevnad 

Överlevnaden i miljön är sannolikt ganska kortvarig. I en studie där förekomsten av DD-treponemor följdes under sju dagar var överlevnaden i träck en dag i medeltal (men upp till sex dagar), i fiberströ fem dagar, i spån sex dagar, i sand minst sju dagar och i kalktillblandad sand och halm femton minuter.

Provtagning och diagnostik

Främst klinisk bild. Spiroketer kan ses i mikroskop i histologiska snitt eller i direktutstryk. 

Behandling och profylax

Digital dermatit har tidigare behandlats lokalt med antibiotika enligt information från Läkemedelsverket (pdf). Idag används allt mer rent salicylsyrapulver (100 procent) eller kräm med salicylsyra direkt på sårområdet (pdf). För att behandlingen ska ha effekt måste såret först tvättas rent och ett skyddande bandage läggas som får sitta tre till fem dagar beroende på skadans omfattning. Fördelen med salicylsyra är att samma behandling kan användas vid limax som ofta ses samtidigt med DD. Genomgången sjukdom ger ingen eller dålig immunitet vilket är det stora problemet med sjukdomen. Behandlad digital dermatit är symtomfri efter någon dag och helt avläkt på en vecka. Mer kroniska former kan kräva upprepade behandlingar.

Sjukdomen förebyggs först och främst genom att inte köpa in smittade djur samt att hålla gångar och golv rena och torra, att behandla akut DD samt att klövbada regelbundet.

Se 5-punktsprogram för att förebygga DD:

1. Gott yttre smittskydd för att hålla smitta från besättningen
2. Gott inre smittskydd för att minimera smittspridning inom besättningen
3. Tidig identifiering, registrering och behandling av DD vid hälta eller i samband med klövvård
4. Fotbad och allmänt god hygien runt klövarna
5. Kort- och långsiktiga mål för klövhälsa som ska följas upp

Beställ SVA:s analyser

Histopatologi allmän, 1 fixerat material

Histopatologi allmän, 2-3 fixerade material

Histopatologi allmän, 4-5 fixerade material