Encephalitozoon cuniculi hos kanin

Förekomst

Encephalitozoon cuniculi (E. cuniculi) tillhör gruppen mikrosporidier och är en vanlig parasit hos kanin. Studier där antikroppar mäts i blodet visar att 6,6–73 procent av sällskapskaniner runt om i världen är positiva. Det stora spannet beror på vilken kaninpopulation som antikroppar har mätts hos. I den vilda kaninpopulationen är parasiten mindre vanlig, troligen tack vare att djuren inte lever lika tätt tillsammans.

Symtom och smittspridning

Kaniner smittas genom förtäring av E. cuniculi-sporer via t.ex. smittat foder eller inandning av sporer. I honor som smittas under dräktighet kan smittas överföras till fostren. I experimentella studier har kaniner även infekterats genom skadade slemhinnor, intravenöst, genom luftstrupen och rektalt. Predilektionsställen för E. cuniculi är njurar, hjärna, lins, lunga och hjärtmuskel. En till sex veckor efter infektion börjar kaninen utsöndra sporer i urinen och kan därmed infektera andra kaniner. Utsöndringen är kontinuerlig i upp till 100 dagar. Efter det kan sporer utsöndras intermittent. Trots att E. cuniculi ger upphov till ett immunsvar så blir infektionen kronisk där infekterade individer kan utsöndra sporer intermittent utan att själva visa symptom på sjukdom. Sjukdomen kan även bryta ut om kaninen får nedsatt immunförsvar p.g.a. t.ex. ålder, stress eller annan infektion.

E. cuniculi är den vanligaste rapporterade orsaken till neurologiska symptom hos kaniner. Symptomen som ses är vestibulärt syndrom, halvsidesförlamning, beteendeförändringar och plötsligt insatt ataxi (svårighet att koordinera rörelser). Vid enkelsidiga ögonförändringar ska E. cuniculi misstänkas. E. cuniculi orsakar inflammation i de organ som infekteras men symptom ses inte alltid. Dock kan symptomen från ytterligare infektionen förvärras eftersom organen redan är påverkade av E. cuniculi-infektionen. Hos kaniner som smittats i fosterstadiet ses ofta infektioner i ögonen, till exempel uveit (inflammation i regnbågshinnan/iris).

Diagnos

Den definitiva diagnosen encephalitozoonos eller nosematos som sjukdomen ibland benämns är svår att ställa på levande kanin. Sporer i urinen kan påvisas med PCR men risken för falskt negativa resultat är hög. I experimentellt infekterade kaniner påvisades sporer i urinen hos kaniner som infekteras med en hög dos 1 – 12 veckor efter infektion men inte hos kaniner infekterade med låg dos. Genom neurologisk undersökning och ögonundersökning, påvisande av antikroppar mot E. cuniculi samt uteslutande av andra orsaker till symtomen kan man komma fram till en preliminär diagnos. Om inte antikroppar påvisas är sannolikheten låg att symtomen härrör från E. cuniculi. Hos kaniner med neurologiska symptom kan E. cuniculi uteslutas om två negativa antikroppstest tas med tre veckors mellanrum. Antikroppar kan påvisas i blodet 14 – 21 dagar efter infektion. Förekomst av antikroppar talar endast om att kaninen har blivit infekterad med E. cuniculi någon gång under sitt liv. Antikroppar som förs över från mamman till ungarna finns kvar hos ungarna i cirka fyra veckor.

Histologisk undersökning av vävnadsbitar kan användas som hjälp att ställa diagnos både genom att titta på vävnadsskador som är typiska för infektionen samt påvisande av sporer. Dock är graden av förändringar i organen inte korrelerade med klinisk bild. Kaniner med uttalade symptom kan ha lindriga organförändringar.

Sanering och desinfektion

Sporer som utsöndras från infekterade kaniner kan överleva upp till sex veckor i miljön vid en temperatur på 22°C och flera månader i svalare temperaturer. Sporerna överlever i tre månader i 10°C och i kortare tid ju högre vattentemperaturen är. För sanering av ytor kan sporer avdödas med 0,1% blekmedel i 10 minuter, 70 % etanol i 10 sekunder, 1 % väteperoxid i 30 minuter, 0,3 % formaldehyd och 1 % natriumhydroxid. Sporerna är känsliga för värme och utöver autoklavering kan sporerna även avdödas med kokning eller tvätt i 90°C.

Som alltid vid sanering ska allt material, burar, skålar, verktyg och liknande, först rengöras noga med rengöringsmedel och vatten tills all synlig smuts är borta. Smuts (till exempel gödsel) motverkar desinfektionsmedlet och mekanisk rengöring är därför mycket viktig. Därefter appliceras desinfektionsmedlet på ytorna och får verka enligt tillverkarens rekommendation.

Zoonosaspekten

Infektion med E. cuniculi hos människa är ovanligt; de fall som är beskrivna rör människor som har ett kraftig nedsatt immunförsvar på grund av till exempel aids.