Hästinfluensa (EIV)

Förekomst

Influensa är en mycket smittsam hästsjukdom som förekommer sporadiskt i hästpopulationer över hela världen. Några få länder, som Island, Australien och Nya Zeeland är fria. Australien hade ett utbrott under 2007 och stora bekämpningsinsatser genomfördes, vilket ledde till att landet åter blev fritt från sjukdomen. Under 2018 - 2019 var det ovanligt många utbrott av hästinfluensa i Europa, Afrika och USA, samt ett utbrott i inre Mongoliet. I alla länder, inklusive Sverige, var det viruslinjen ”Florida clade 1” som cirkulerade, förutom i Mongoliet där det var ”Florida clade 2”. Det var första gången sedan 2009–2010 som clade 1 cirkulerade i Europa.

Hästinfluensa är anmälningspliktig i Sverige. Några utbrott rapporteras årligen, i en stigande trend med i snitt 8,2 indexfall per år under femårsperioden 2017 till 2021 (Figur 1). Bara det första influensafallet på en anläggning rapporteras till myndigheterna, vilket innebär att det totala antalet insjuknande individer är okänt.

Ridsporten har obligatorisk vaccination mot hästinfluensa av tävlingshästar sedan decennier, och travsporten införde detta krav 2009. Det har sannolikt bidragit till Sveriges goda smittskyddsläge vad det gäller hästinfluensa.

De enstaka fall av hästinfluensa som dyker upp idag härstammar oftast från nyimporterade, otillräckligt vaccinerade hästar, och vidare smittspridning mellan svenska besättningar är mycket låg. Förr rapporterades fler fall, i snitt 36 fall/år mellan 2004-2008, och det var då också vanligare med inhemsk spridning, särskilt i en epidemi under 2007-2008 då 123 utbrott anmäldes.

Det har i sällsynta fall förekommit att hundar blivit sjuka av hästinfluensavirus.

×

Ladda ned original

Figur 1. Antalet rapporterade indexfall (utbrott) av hästinfluensa i Sverige under åren 2009-2021 enligt Jordbruksverkets statistik.

Symtom

Hos ovaccinerade hästar är de tydligaste kännetecknen på hästinfluensa en snabb smittspridning med hög feber och djup torr hosta. Febern försvinner vanligtvis inom tio dagar hos vuxna hästar, även om hostan kan kvarstå längre. Unga och gamla hästar drabbas oftast hårdare av influensa än medelålders hästar.

Influensasymtom:

• Plötsligt insjuknade
• Bifasisk feber (två febertoppar), upp till 41°C . Djup, torr hosta är vanligt förekommande
• Djup, torr hosta är vanligt förekommande
• Tunt, klart näsflöde de första dagarna, som kan övergå till mer tjockt, gulaktigt näsflöde

Andra vanliga symtom: 

• Ömhet i muskulaturen med stela rörelser
• Nedsatt aptit
• Förstorade lymfknutor mellan ganascherna (submandibularlymfknutor)
• Vätskesvullnad (ödem) på ben och skap

Hur allvarlig sjukdomen blir beror på infektionsdos, virusvariant och aktuellt immunstatus hos hästen. Hästar som har motståndskraft (immunitet) genom vaccinering eller tidigare genomgången influensainfektion får inga symtom alls, alternativt mer diffusa och mildare symtom, som låg eller ingen feber, mildare hosta och andra symtom. Spridningen kan ske långsammare i hästgrupper med viss immunitet jämfört med stallar eller områden där hästarna aldrig träffat på smittan. Det beror både på att immuniserade hästar är mindre mottagliga och att de utsöndrar mindre mängd virus.

En komplikation till hästinfluensa är sekundärinfektioner, som kan leda till längre återhämtningsperiod och ibland dödsfall.

Smittämne

Influensavirus tillhör familjen Ortomyxovirus. Hästens influensa orsakas av ekvint influensavirus typ A. De influensavirus som infekterar människa, fåglar och svin är också typ A. Typ A delas vidare in i subtyper beroende på variationen av två ytproteiner (antigener), hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). Två subtyper är eller har varit sjukdomsframkallande hos häst, nämligen:

• A1 (H7N7 eller A/equi 1). Denna virustyp har inte påvisats under de senaste 20 åren och har troligen försvunnit.
• A2 (H3N8 eller A/equi 2). Det finns två varianter av A2, en europeisk och en amerikansk gren. Från dessa har subgrupper utvecklats runt om i världen. De senaste åren är det främst Florida clade 1 och 2 som cirkulerat.

Gemensamt för influensavirus är att deras genuppsättning lätt och ofta förändras (muterar) så att nya stammar uppkommer. Stammarna döps efter var de först påvisats, med namn och årtal, som exempelvis A/Equi 2/Newmarket/2/93 eller A/Equi 2/South Africa/4/03.

Smittvägar

I samband med att hästarna hostar utsöndras stora mängder virus i aerosoler, vilket gör hästarna till effektiva smittspridare. Även hästar som har en viss immunitet och därför ser friska ut kan vara smittspridare under en kort period. Ovaccinerade hästar som smittas utsöndrar emellertid mer virus jämfört med smittade vaccinerade hästar eller sådana som tidigare haft influensa.

Smittan kan hålla sig svävande och färdas i luften, men det saknas detaljerade studier kring olika förhållanden som påverkar avståndet för effektiv smitta. Generellt bör man räkna med minst 45 meter. Smitta sker även genom direktkontakt eller indirekt via utrustning, inredning och människor.

Virus överlever kort tid utanför djuret, cirka två dygn, i till exempel slem och näsflöde och cirka tre dygn i vatten.

Patogenes

Inkubationstiden är 1-3 dygn. Efter första febertoppen utsöndras virus under 7-10 dagar från luftvägarna. Influensaviruset inhaleras och infekterar flimmerhårsförsedda ytceller i de övre och nedre luftvägarna. Skador på flimmerhåren försämrar transport av slem från luftvägarna och funktionen kan vara försämrad upp till en månad efter infektionen. Bronkit och bronkiolit (inflammation i nedre luftvägarna) kan utvecklas och följas av en lunginflammation, så kallad interstitiell pneumoni.

Virusgrenen H3N8 (A/equi 2) orsakar allvarligare sjukdom än H7N7 (A/equi 1). Den senare har, som nämnts, inte påvisats de senaste 20 åren. H3N8 tros även kunna orsaka hjärtmuskelinflammation (myokardit).

När hästinfluensa bryter ut på en anläggning där alla hästar saknar immunitet eller bara några få är immuna, insjuknar ofta samtliga hästar såvida inte omedelbar isolering av sjuka företas. Stallar där samtliga individer är vaccinerade kan slippa sjukdomen helt, alternativt drabbas några hästar av lindriga symtom.

Diagnos

En klinisk misstanke om hästinfluensa konfirmeras genom påvisande av virusets arvsmassa (RNA) med PCR-analys från nässvabb. Infektionsförsök visar att den högsta virusmängden finns i näshålan de första 24-48 timmarna som hästen har feber. Virusutsöndring pågår vanligtvis inte längre än 4-5 dagar. Prov tidigt i infektionsskedet är alltså det bästa för att påvisa virus.

Diagnosen kan också konfirmeras i efterhand med hjälp av parprov för serologi. Efter vaccination eller genomgången infektion ses en ökning av antikroppar mot hästinfluensavirus i blodet. De kan identifieras med hemagglutinationsinhibitionstest (HI).

Provtagning

Vid influensasymtom tas ett svabbprov från näshålan i så tidigt skede som möjligt, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen för diagnostik med PCR. Se provtagningsinstruktion. Svabben gnuggas mot slemhinnan i näsborre eller svalg så att celler kommer med i provet. SVA rekommenderar en provtagningspinne med nylonludd och transportvätska (till exempel eSwab, Copan Innovation Ltd, Brescia, Italy – provtagningspinnar kan köpas från SVA).

En steril torr provtagningspinne kan också användas, men samma analyskänslighet som med eSwab kan inte garanteras. Den torra pinnen läggs i ett sterilt rör eller burk.
På SVA finns en multiplex PCR som i ett och samma prov undersöker för tre luftvägsvirus: hästinfluensa, EHV-1, och EHV-4. Begär då Luftvägspaket. PCR-analys för enbart influensa kan också begäras.

Påvisande av antikroppar (serologi) mot virus görs i serum. Blodprov tas i ett rör utan tillsats. För påvisande av akut infektion krävs parprov tagna med 10-14 dagars mellanrum. Det första provet tas i akut fas, och kan sparas i frys i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in vid. Se provtagningsinstruktion serologi.

Behandling

I okomplicerade fall, i synnerhet hos vaccinerade hästar, har sjukdomen ett odramatiskt förlopp och kräver endast vila och eventuellt understödjande behandling. Vila under den akuta infektionen minskar både graden av symtom och konvalescenstid, samt reducerar risken för kroniska följdsjukdomar. Hostan kan också minska vid vila och därmed risken för spridning av virus.

Daglig kontroll av temperatur och symtom rekommenderas för att följa sjukdomsförloppet. En lång feberperiod och "krackelerande" lungljud kan tyda på en sekundär bakteriell infektion. I dessa fall bör veterinär undersöka hästen och vid behov utföra bakterieodling med resistensundersökning, samt avgöra om ytterligare behandling behövs.

Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig, vilket kan ta flera veckor efter genomgången influensainfektion. Rådgör med veterinär om lämplig vila och gradvis återgång till träning.

Efter följdsjukdomar som lunginflammation, muskelkomplikationer eller hjärtmuskelpåverkan blir viloperioden längre, upp till ett halvårs konvalescens. Det bedöms av veterinär från fall till fall.

Isolering

Isolering av sjuka hästar ska ske direkt. Smittspridning inom stallet kan begränsas om den först insjuknade hästen direkt avskiljs från de övriga hästarna. Isoleringen utformas så att risken för luftburen smitta minimeras. SVA rekommenderar vid influensa att stallet bör vara isolerat i minst tio dygn, räknat efter att feber iakttagits på någon häst.

Hästansvarig bör ordna en gemensam journal där alla hästars kroppstemperatur antecknas en till två gånger dagligen under isoleringstiden. En checklista för åtgärder vid smittsam sjukdom i stallet (pdf) finns här. Läs också mer om smittskydd för häst samt råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar. Hästnäringen har en gemensam Smittskyddspolicy (pdf) som är värd att följa.

Tävlande inom hästsport är skyldiga att känna till vilka smittskyddsbestämmelser som gäller. Inom ridsport (ridsportens tävlingsreglemente) gäller tre veckors symtom- och smittfrihet för alla hästar i stallet för att någon häst från anläggningen ska få delta i tävling. Man får alltså inte tävla med en häst som under de senaste tre veckorna varit uppstallad  där smitta eller misstanke om smitta kan ha förekommit. Även travsporten har föreskrifter, som innehåller bland annat obligatorisk anmälan om hästinfluensa till smittskyddsgruppen, förbud att startanmäla isolerad häst, samt isolering och daglig temperaturtagning på allaa hästar i det drabbade stallet .

Stallrengöring och desinfektion

Influensavirus förlorar sin infektionsförmåga efter en relativt kort tid i miljön, utanför sitt värddjur. Vid gynnsamma förhållanden kan  viruset förbli smittsamt i miljön i högst någon vecka. Gör en saneringsplan med en veterinär för att gå igenom vad som kan behöva göras.

Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar finns här.

Profylax

Vaccination mot hästinfluensa ger ett relativt gott skydd. För att vaccinationen ska ge ett så bra skydd som möjligt är det viktigt att alla hästar i stallet är vaccinerade. Forskning har visat att antikroppsnivåerna i blodet (titern) har samband med skyddet mot hästinfluensa. En del vaccinerade hästar som har lite lägre titrar kan därför smittas och få lindriga och kortvariga symtom och utsöndra en del virus.

Titrar mätta med SRH (single radial hemolysis) över 150 mm² ger skydd mot infektion (så kallat virologiskt skydd) medan titrar mellan 85 och 150 mm² ger skydd mot kliniska symtom orsakade av närliggande (homologa) virusstammar. För virologiskt skydd mot heterologa stammar (virusstammar som inte ingår i vaccinet) behövs titrar över 165 mm².

Se särskilt upp med hästar som köps in från utlandet. Flera svenska influensautbrott har startat med införda ovaccinerade hästar som rest långt och smittats med hästinfluensa på vägen. Kräv grundvaccination, åtminstone två doser, innan resan mot Sverige inleds. Ett särskilt uppmärksammat problem är islandshästar som exporteras från Island ovaccinerade och i flera fall genast har smittats med hästinfluensa när de rest via kontinenten.

Hästen ska vara frisk och ha normal kroppstemperatur vid vaccinationen. Den bör inte vaccineras samma dag som den utsatts för hårt träningsarbete eller har tävlat. Undvik även hård ansträngning under första veckan efter vaccinationen. Tävlingsreglementet för ridhästar tillåter inte tävling inom en vecka efter vaccination, medan dopingkarensen som tillämpas inom travsporten anger minst fem dygn.

Olika vaccintillverkare har något olika tidsangivelser för hur grundvaccinering ska utföras. Dessa tidsangivelser bör följas. Utöver detta finns hästsporternas regelkrav, som ska betraktas som minimikrav från de olika förbunden (se svensk ridsports , islandshästförbundets, travsports, och galoppsports regelverk, samt information om krav för FEI-tävlingar). Om du tävlar med din häst är du skyldig att känna till tävlingsreglementet som gäller för den sport du utövar.

Om man tänjer på tiden mellan de olika sprutorna i grundvaccinationen till vad vissa hästsporter accepterar maximalt, har det visats att många hästar får ett otillräckligt skydd mellan vaccinationerna. Det är därför bäst för hästen att hålla tidsintervallerna kortare än vad som är maximalt tillåtet.

En del hästar är så kallade ”poor responders”, vilket innebär att r antikroppshalten inte går upp som förväntat av vaccinering och det gör att skyddet blir lägre och kortare. Det är vanligare ju yngre hästen är. Därför rekommenderar SVA tätare vaccinationsintervaller för unghästar som kan utsättas för smittryck, se nedan. Man ska dock inte heller vaccinera alltför tätt, då det kan skapa ”poor responders”, hästar som inte längre svarar på vaccination.

Följande är SVA:s rekommendation som grundar sig på att ge hästen ett optimalt skydd mot hästinfluensa. Regelverk, vaccintillgång och vaccinationsintervall med mera kan dock ändras med kort varsel och SVA kan därför inte garantera att informationen på denna webbsida alltid är aktuell.

Grundvaccinering: 

• Föl vaccineras första gången vid sex månader om modern är adekvat vaccinerad och fölet fått råmjölk. Om modern inte är adekvat vaccinerad eller fölet inte fått råmjölk kan vaccination göras tidigare, se vidare nedan.
• Andra vaccinationen mot influensa sker därefter inom en till två månader. Följ vaccintillverkarens rekommendation.
• Tredje vaccinationen tre till sex månader efter den andra. Följ tillverkarens rekommendation.

Revaccinering, ”booster”:

• Unghästar bör vaccineras varje halvår tills den fyller fyra år
• Tiden mellan vaccinationerna ska inte understiga tre månader
• Från och med fyra års ålder rekommenderas en årlig vaccination. För deltagande i vissa tävlingar kan det krävas kortare intervall, se aktuellt tävlingsreglemente.
• En studie av tidpunkten för att re-vaccinera hästar för att minska den förhöjda risken för smitta vid internationellt resande visade att 14 dagar innan är den optimala tidpunkten, för att hästen ska hinna svara på boosterdosen (Cullinane m fl, 2020). För hästar som tidigare fått minst fyra vaccinationer och är äldre än 4 år, innebär vaccination inom högst 180 dagar före resa ett adekvat skydd. Däremot ger ett intervall på högst 90 dagar före resa en fördel för hästar som är 4 år eller yngre.

För att försäkra sig om att råmjölk till föl innehåller adekvat mängd antikroppar mot hästinfluensa vaccineras dräktiga ston i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka två veckor före beräknad fölning.

Föl till icke-vaccinerade ston och om särskild smittrisk föreligger kan vaccineras tidigare än den allmänna rekommendationen, dock tidigast vid cirka tre månaders ålder. Eftersom vaccination ger osäkert antikroppssvar vid denna ålder bör man i sådana fall överväga att inleda en ny komplett grundvaccination från sex månaders ålder.

Föl till adekvat vaccinerade ston ska, som nämnts, vaccineras första gången vid sex månaders ålder (se längre upp, Grundvaccinering). Det grundas på att dessa föl har antikroppar från modern via råmjölken (maternala). De maternala antikropparna motverkar fölets eget antikroppssvar vid vaccination. Vanligen avtar de maternala antikropparna vid fyra till sex månaders ålder. Teoretiskt skulle man kunna mäta halten av maternala antikroppar om man vill hitta den optimala tidpunkten att starta vaccineringen av ett föl, men det är inget som görs i praktiken.

Prognos

Influensa hos häst har vanligtvis en god prognos om hästen tillåts vila ordentligt. Räkna dock med att prestationsförmågan är nedsatt i veckor eller månader efter en rejäl hästinfluensa. Om sekundärinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Sådana komplikationer är sällsynta hos vaccinerade hästar.

Föl utan immunitet kan utveckla viral lunginflammation (pneumoni) som snabbt kan leda till döden. Dödsfall hos vuxna individer är oftast en följd av en sekundär bakteriell infektion ledande till lungsäcksinflammation (pleurit) eller lunginflammation.Dödsfall förekommer även vid en annan komplikation, inflammation i blodkärl (så kallad vaskulit eller purpura hemorrhagica). Andra följdsjukdomar innefattar kronisk svalginflammation (faryngit), kronisk bronkit, lungemfysem, bihåleinflammation och infektion i luftsäckarna.

Genomgången infektion med hästinfluensa ger en immunitet som kvarstår i cirka ett år, men det kan variera mellan individer.

Zoonosaspekt

Hästinfluensaviruset utgör ingen känd risk för människor. 

Vad säger lagstiftningen?

Hästinfluensa är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar och smittämnen (SJVFS 2021:10, saknr K12). Anmälan görs av veterinär vid klinisk misstanke och/eller svenskt laboratorium vid påvisande av hästinfluensavirus eller signifikant ökning av antikroppar (titerstegring) mot viruset. Anmälan görs till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Sporten har också egna regelverk. Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst, samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri, ska känna till de regler som finns och anmäla misstanke om smittsam sjukdom i stallet till den lokala smittskyddsgruppen.

Vanliga frågor och svar

Referenser 

Cullinane A, Gahan J, Walsh C, et al. Evaluation of Current Equine Influenza Vaccination Protocols Prior to Shipment, Guided by OIE Standards. Vaccines (Basel). 2020;8(1):107. Published 2020 Feb 29. doi:10.3390/vaccines8010107

Daly J.M. and Mumford .JA. (2001) Influenza infections. In: Equine Respiratory Diseases. Ed. P. Lekeux. Int. Vet. Info. Service

Forsberg P. och Silfverberg L. (1994) Sjukdomsboken - hästens infektionssjukdomar, STC.
Klingeborn B, Treiberg Berndtsson L, Roneus M, Forssberg P, Hägglund S (2003) Ny variant av Hästinfluensavirus i England, Sveriges Veterinär Tidning 7, 29-30.nd

Townsend, H.G.G. (2003) Equine Influenza. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA.

Läs mer

Smittskydd för häst

Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar - häst

Checklista: Om en smitta drabbar stallet (pdf)

Hjälpmedel för utskrift

Formulär för hälsoövervakning av hästar (pdf)

Isoleringsrekommendationer vid kvarka med mera (pdf)

Här finns smitta hos hästar! (pdf)

Isolerat på grund av smittrisk (pdf)

SVA utför

Luftvägspaket hos häst

Hästinfluensavirus, antikroppar (HI)

Köp provtagningsmaterial

Provtagningspinne