Resultat

Henneguya psorospermica hos fisk

Fisk

Spordjursinfektion i gäle hos abborre och gädda, som kan ge allvarliga följder för fiskens allmäntillstånd. Gälvävnaden förstörs, vilket minskar syreupptagningsförmågan. Detta gör fisken mycket känslig för låga syrenivåer och fisken kan dö akut vid kraftig infektion eller förändrad vattenkvalitet. Spordjuret är globalt sprit.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Det finns många olika arter av Henneguya världen över. Hur smittspridningen för denna art går till är fortfarande inte fullt klarlagt men olika studier har kunnat visa att liknande infektioner sprids via bottenlevande maskar (tubificider) från vilka frisimmande parasiter frigörs och invaderar fiskens gälar och där startar en lokal inflammation. De färdigutvecklade sporerna från fiskar återinfekterar maskarna när de mogna cystorna brister och sporerna faller ner i bottensedimentet och temperaturen i vattnet stiger.

Symtom

H. psorospermica är känd för att kunna bilda gälcystor i så riklig mängd att gälarnas syreupptagande yta minskar eller begränsas (se bild 1). Parasiten ger också upphov till en inflammation i gälvävnaden. Dessa förändringar sammantaget leder till ett försämrat syreupptag. Hos unga abborrar, där gälarnas syreupptagande yta generellt är mycket mindre än hos fullvuxna fiskar, kan även en måttlig infektion allvarligt inverka på fiskens hälsotillstånd. Situationen för unga infekterade abborrar försämras gradvis från vinter till vårperioden då parasitcystorna växer till i storlek och utbredning för att kulminera på våren och försommaren. Infektionen kan då ge upphov till sjukdom och även dödlighet. Hos fiskar som klarar av infektionen kan cystor med färdigutvecklade sporer (se bild 2) börja ramla loss från gälarna eller så lyckas fiskens eget immunförsvar ta hand om och avgränsa utbredningen av cystorna eller till och med eliminera dem.
En rapport från Tjeckoslovakien visar på att abborrar kan dö av syrebrist under våren när cystorna börjar nå full storlek.

Bild 1: Gäle med sporcystor (gråsvarta områden). Bild 2 (i övre vänstra hörnet): Cysta med stort antal sporer. Bild 3 (i övre högra hörnet): Henneguya psorospermica sett i hög förstoring genom mikroskopi. Foto: Anders Alfjorden/SVA

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Spordjur tillhörande gruppen myxosporidier

Infektionsport:

Via gälarna

Spridning i djuret:

Lokalt på gälarna

Smittvägar:

Fisken infekteras via frisimmande parasitstadier i vattnet

Överlevnad:

Provtagning och diagnostik

För blotta ögat syns infektionen som små ljusa blåsor/cystor på gälarna. De kan ibland ses i stor mängd. Tidigt i infektionen går det inte att avgöra vad som är orsak till infektionen, då merparten av det som ses är odefinierade utvecklingsstadier, men senare ökar mängden färdigutvecklade sporer (se bild 3), och då blir det möjligt att artbestämma spordjuren. Diagnos ställs genom direktmikroskopi av färska eller frysta gälcystor och histopatologisk undersökning av formalinfixerade gälar.

Behandling och profylax

Parasitinfektionen infekterar endast akvatiska djur och är inte överförbar till människa. Infektionen är ej behandlingsbar.

Sidan granskades senast : 2019-12-17