Hjortlusflugan hos vilda djur
Andra sjukdomsnamn: Lipoptena cervi
Hjortlusfluga är en hudparasit som drabbar hjortdjur och även kan attackera tama idisslare och människa.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Sjukdomsinformation
Hjortlusflugan, även kallad älgflugan eller lusflugan, är en blodsugande parasit som föredrar hjortdjur såsom älg, rådjur, kron- och dovhjort. Flugan har en mundel som är försedd med små vassa tänder i spetsen, och kan på så sätt skära hål i värddjurets hud. Parasiten dricker därefter blod från såret.
Under september börjar flugorna svärma och söka efter ett värddjur. De landar på värddjuret, där de sliter av sig sina vingar för att sedan aldrig mer flyga. De kommer att övervintra och tillbringa resten av sina liv på värddjuret. Hjortlusflugan kan förekomma i mycket stort antal hos en älg (10 000-tals flugor), och kan bidra till hårlöshet.
Larvstadierna utvecklas i bakkroppen på honan, där de förpuppas. Hon släpper puppan framåt sommaren, och dör. Pupporna ramlar ned på marken, för att sedan kläckas under sensommaren.
Det är inte ovanligt att människor och hundar blir bitna av hjortlusflugor. Betten kan orsaka hudinflammationer av varierande grad. Detta sker ofta under skogspromenader på hösten. Jägare blir ofta bitna under jaktsäsongen när de haft kontakt med hjortdjur, eller bara vistats i skogen. Flugan kan även landa på djur som nötkreatur, hästar och får. Där kan den ta enstaka blodmål, men lämnar sedan djuren som inte är deras naturliga värddjur.
Hjortlusflugan beskrevs första gången i Sverige 1758 av Carl von Linné, som även namngav densamma. Den finns i tempererade zoner i Sibirien, Europa och norra Kina. Namnet härrör från de grekiska orden lipo, som betyder överge, ptero, som betyder vinge. Artnamnet cervi kommer från latinets cervus vilket betyder hjort.