Koiherpesvirus (KHV) hos fisk

Förekomst

KHV har dokumenterats på alla kontinenter förutom Australien och är allmänt förekommande i Europa. Sverige fick sitt första fall i juli år 2007. Sedan dess har ytterligare ett fåtal fall påvisats och bekämpats.

×

Ladda ned original

Hyperemi i hud hos koi med KHV-infektion. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Utbrott ses vid vattentemperaturer på 15–28° C. Liten fisk uppvisar högre känslighet för infektionen men alla åldersklasser är mottagliga. Det är dokumenterat att viruset finns kvar i koi som överlevt utbrott. Dessa fiskar blir subkliniska smittbärare och kan föra viruset vidare till karpar som tidigare inte varit utsatta. Det finns studier där viruset även isolerats från andra fiskar än karp, så möjligheten finns att även andra arter kan sprida infektionen.

Symtom

Morbiditeten i en infekterad besättning ligger kring 100 procent medan mortaliteten är 70–100 procent. Infekterade fiskar simmar gärna vid ytan och har en ökad andningsfrekvens. Viruset angriper hud och gälar och ofta ses som ett av de första tecknen på infektion en ökad slemproduktion (lokal slemansamling på hudpartier). Även allmänna symtom såsom insjunkna ögon, gälar med mörkare och ljusare fläckar och sekundära bakteriella och parasitära infektioner på hud och gälar kan ses. De inre symtomen är ospecifika.

Under 2022 identifierade vi en genetisk variant av KHV som inte verkar orsaka stor spridning eller dödlighet hos koikarp. Om denna variant är en anpassning till koikarp, vilket medfört en lägre mortalitet är i dagsläget okänt. Risken finns att viruset fortsätter mutera och får tillbaka sin höga dödlighet.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

DNA-virus, Cyprinid herpesvirus-(CyHV-3), tillhörande familjen Herpesviridae.

Infektionsport:

Via hud och gälar.

Spridning i djuret:

Allmän infektion

Smittvägar:

Virus utsöndras via hudslem, urin och faeces och överförs horisontellt, både direkt (mellan fiskar genom vattnet) och via vektorer (insekter med mera).

Överlevnad:

I fria vattenmassan minst 20 timmar vid vattentemperatur 23–25° C. I sediment mycket längre (dagar, veckor).

Provtagning och diagnostik

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Det är viktigt att all utrustning som varit i kontakt med smittad fisk eller den smittade fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

För diagnos kontakta SVA för detaljerade instruktioner. Möjliga prover att skicka kan vara:

• Levande eller nydöd fisk (kyld)
• ELLER uttagna prover för KHV-PCR, se provtagningsinstruktion för Koiherpes.
• SAMT med formalinfixerade gälar och bakterieprov från gälar på en blodagarplatta för att utesluta bakteriell infektion

Prover skickas till SVA, Sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Provsvar kan ta upp till tre veckor beroende på diagnostisk metod.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi finns inte. I förebyggande syfte är alltid god djurhållning och hygien de viktigaste faktorerna, tillsammans med separat hållning av djurgrupper. Nyinköpta fiskar skall hållas i ”karantän” och eventuellt provtas för att säkra sjukdomsfrihet.

Viruset inaktiveras av:

• UV-strålning
• Temperaturer över 50° C under en minut
• Jodoforer 200 mg/l under 20 minuter
• Benzalkonklorid 60 mg/l under 20 minuter
• Etanol 30 procent under 20 minuter
• Natriumhypoklorit 200 mg/l under 30 sekunder.
• Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras.
• Observera risken att sprida infektionen; all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling bör utföras samma dag.

Flera av de sjukdomar som kan förekomma på akvarie- och prydnadsfisk är överförbara till svenska fiskarter. Det är en av anledningarna till att det enligt lag är förbjudet att plantera ut prydnadsfisk sjöar och vattendrag, och att trädgårdsdammar inte får mynna till naturvatten. Sätter man ut en akvarie- och prydnadsfisk till ett naturvatten bidrar man till att sprida sjukdomar i vår svenska natur. I Sverige har vi sjöar med ”vilda” bestånd av karp som kan påverkas om smittan skulle läcka ut till naturliga vattendrag. Uppträdandet av KHV till Sverige aktualiserar behovet av att detta förbud efterlevs.

Att tänka på vid köp av fisk

• Köp endast fisk från fackhandlare som ni har förtroende för och som är professionella. Anteckna var och när du köper dina fiskar.
• Fråga specifikt om fiskarna är fria från KHV (be att få se importintyg eller friskhetsintyg om sådant finns). Efterfråga karantäniserad och provtagen fisk.
• Var misstänksam. Har du minsta tvivel, köp inte!
• Vid köp, placera fiskarna under fem till sex veckor i karantän (ju längre period desto säkrare) väl skiljda från övriga akvarier och dammar. För att utesluta att inköpta fiskar är bär på viruset utan att visa sjukdom kan du placera några av dina egna karpar, eller karpar som du VET är fria från viruset, tillsammans med de inköpta. Är de inköpta smittbärare kommer de tillsatta att insjukna. Vattentemperaturen skall vara cirka 24–26 °C.
• Karantänen skall vara isolerad från övriga fiskar. Se till att grodor, andra djur eller människor (barn!) inte kan ta med sig infektionen till friska besättningar. Använd separata redskap, hantera dessa fiskar sist vid matning, rengör etcetera. Tvätta händer och armar efter hantering.
• Vid sjukdomsmisstanke skicka fisk till SVA för undersökning med angivande om misstanke (Jordbruksverket står för undersökningskostnaderna) INNAN ni häver karantänen.
• Har ni fått sjukdomen påvisad eller misstänker att den förekommit bör hela anläggningen desinficeras med Klorin® lösning 200 ppm (145 ml/38 liter vatten – Observera att fiskar är känsliga för preparatet) under en timme. Skölj med mycket vatten innan fiskar sätts tillbaka.