Lymfoid leukos hos fjäderfä

Förekomst i Sverige

Kommersiella avelshöns och värphöns: Sedan slutet av 1970-talet, då man lyckades utveckla metoder för att förebygga vertikal smittspridning i avelsledet (se nedan), är det sällsynt med lymfoid leukos. Dessförinnan var sjukdomen både vanlig och mycket förlustbringande framför allt bland värphöns. Utbrott inträffade i Sverige fram till 1980-talets slut bland värphönshybrider. Sedan dess är sjukdomen sällsynt bland kommersiella tamhöns. Under 2001-2002 inträffade dock ett omfattande utbrott av lymfoid leukos hos en värphönshybrid i Sverige.

Hobbyhöns: Viruset är sannolikt relativt vanligt förekommande bland hobbyhöns i hela världen. I Sverige påvisas sporadiska fall av lymfoid leukos bland hobbyhöns som obduceras på SVA.

Orsak och sjukdomsförlopp

Virusorsakad tumörsjukdom

Sjukdomen lymfoid leukos orsakas av ett retrovirus (aviärt leukos/sarkomvirus förkortat ALS-virus) som finns i sex olika varianter (A, B, C, D, E och J). Virus av denna typ kan ge upphov till minst ett 30-tal olika tumörformer hos tamhöns, med lymfoid leukos som den vanligaste formen.

Tumörerna vid lymfoid leukos består av omogna vita blodkroppar och de första tumörcellerna uppstår i bursa Fabricii. Tumörcellerna sprids sedan med blodet till andra delar av kroppen vilket leder till att fågeln dör.

Bursa Fabricii är ett viktigt organ hos unga växande fåglar, men det tillbakabildas före könsmognaden. I bursan förökas och mognar en typ av vita blodkroppar (B-lymfocyter) vars roll är att bilda antikroppar mot mikrorganismer. Bursan syns som en rund utvidgning från kloakens ovansida.

Förutom tumörer kan ALS-virus orsaka sänkt äggproduktion och minskad äggstorlek.

Symtom 

Hönsen insjuknar tidigast efter könsmognaden och sjukdomsfall ses i kommersiella besättningar framför allt hos tamhöns mellan 20 och 40 veckors ålder. Tumörfall hos äldre tamhöns är mindre vanligt. Symtomen hos drabbade höns är ospecifika och består av svaghet, nedsatt aptit, avmagring, blek eller missfärgad kam och förstorad buk. Tumörer i huden kan förekomma.

Dödligheten till följd av tumörer vid lymfoid leukos i en hönsflock anges i litteraturen variera mellan 1 och 20 procent, i enstaka fall upp till 30 procent.

Smittspridning

ALS-virus kan spridas på två olika sätt:

Vid vertikal smittspridning utsöndrar den smittade hönan virus via äggvitan till en del av sina ägg och vissa av kycklingarna kommer att smittas under fosterstadiet.

Vid horisontell smitta sker spridningen mellan djuren med saliv, träck och fjädrar. Eftersom viruset har ganska kort överlevnad i omgivningen sker denna smittspridning bara över kortare avstånd mellan djuren.

Om kycklingar smittas vertikalt eller i tidig ålder riskerar de att utveckla tumörer efter könsmognaden. Smittas de vid högre ålder är risken för tumörutveckling låg.

Provtagning och diagnostik

Provtagning och diagnostik
Diagnosen lymfoid leukos kan bara ställas genom obduktion och mikroskopisk undersökning av tumörvävnad. Vid obduktionen ses förstorade organ och ofta gråvita tumörer av varierande storlek och antal. Ibland ses tumörerna som avgränsade strukturer, men det är vanligare att tumörerna växer diffust och infiltrativt, det vill säga det ger färgförändring i organen som även förstoras. Som regel angrips bursa Fabricii, lever, mjälte och njure men tumörer kan förekomma i stort sett överallt i kroppen. För att lymfoid leukos ska kunna skiljas från andra tumörer (främst akut form av Mareks sjukdom) är det mycket viktigt att kroppen kyls och snabbt transporteras till laboratoriet.

I blod från smittade höns kan man ofta påvisa virus och/eller antikroppar (immunglobuliner) och vid eventuell provtagning det är viktigt att ta prov från många djur i flocken. Analyser av blodprov utförs inte rutinmässigt på SVA.

Virus kan också odlas och analyseras med avancerade molekylärbiologiska metoder. Detta utförs normalt inte vid rutindiagnostik.

Åtgärder och rekommendationer

Behandling är utsiktslös. Prognosen för insjuknade höns är mycket dålig.

Vaccin

Vaccin saknas för denna sjukdom.

Förebyggande åtgärder i avelsledet

Sedan 1977 har metoder funnits tillgängliga för att förhindra spridning av ALS-virus med avelshöns. Avelsföretagen håller avelshönsen isolerade för att förhindra att de smittas, och man har etablerat smittfria avelslinjer. Avelsdjuren och deras avkomma testas för ALS-virus och ägg kläcks bara efter smittfria djur. Denna strategi har visat sig vara mycket framgångsrik och sjukdomen är därför numera sällsynt.