Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Pasteurellos hos fjäderfä

    Andra sjukdomsnamn: Hönskolera

    Fjäderfä

    Infektion med bakterien Pasteurella multocida (pasteurellos) kan drabba många olika fågelarter och orsaka milda symtom eller ibland hög dödlighet. Vid hög dödlighet hos tamhöns kallas sjukdomen hönskolera. I Sverige ses utbrott av aviär pasteurellos sporadiskt i fjäderfäbesättningar.

    Sjukdomen aviär pasteurellos orsakas av infektion med bakterien Pasteurella multocida subspecies multocida eller Pasteurella multocida subspecies septica. En del varianter av P. multocida medför hög dödlighet medan andra ger milda symtom.

    Vid sjukdomsproblem eller dödsfall i en fjäderfäflock är det viktigt att en lokal veterinär snabbt kontaktas, särskilt om flera fåglar drabbas samtidigt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

    Förekomst hos fjäderfä och andra fåglar

    Alla fågelarter är sannolikt mottagliga för aviär pasteurellos. Olika former av stress, till exempel foderstörningar, temperaturändringar och buller, kan bidra till att utlösa ett sjukdomsutbrott. Kalkoner är mottagliga vid alla åldrar och betraktas som den fjäderfäart som är mest känslig för pasteurellainfektion. Tamhöns insjuknar framför allt under äggproduktionsperioden. Ankor och gäss är också mycket mottagliga.

    Sjukdomssymtom

    Pasteurellos förekommer i olika former från en mycket allvarlig akut form med hög dödlighet, som ibland kallas hönskolera, till en mildare form med låg dödlighet.

    Vid den allvarliga formen kan fåglarna dö hastigt utan att man hinner se några sjukdomssymtom. Eventuellt kan kraftigt nedsatt allmäntillstånd och luftvägssymtom ses strax före döden. En del fåglar som överlever den akuta fasen drabbas av kroniska, lokala infektioner som leder till bland annat hälta, ögoninflammation, hudinflammation, svullet slör och mellanöroninfektion som i sin tur leder till rörelsestörningar.

    Smittspridning

    Pasteurellabakterier sprids framförallt genom direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Sjukdomen överförs inte vertikalt (från föräldrarna via kläckäggen till avkomman). Fåglar som överlever infektionen kan bli kroniska smittbärare och sprida bakterien under lång tid.

    Strikta hygienrutiner är viktiga för att hindra att bakterien introduceras i en fjäderfäflock. Infektionen återkommer ibland på en smittad anläggning, vilket antyder att det är svårt att sanera bort bakterien efter ett utbrott.

    Diagnostik

    För att ställa diagnos behöver obduktion utföras och bakteriologisk undersökning och isolering av bakterien göras. Vid obduktion ser man i de allvarliga akuta fallen tecken på allmäninfektion med ansvälld lever och mjälte. I den kroniska fasen ses variga inflammationer i drabbade organ såsom hud, leder, slör, mellanöra, ögon och luftvägar. För att kunna fastställa diagnosen måste bakterien isoleras från inre organ.

    Åtgärder och rekommendationer

    Pasteurellabakterier är oftast känsliga för antibiotika, men enbart en antibiotikabehandling leder som regel till snabbt återfall efter avslutad behandling. För kommersiella besättningar finns vaccin.

    Sidan granskades senast : 2024-04-15