Ringorm hos nötkreatur

Förekomst

×

Ladda ned original

Ringorm på kalv. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Ringorm hos nötkreatur förekommer i alla länder, oftast under stallsäsong. I Sverige är sjukdomen vanligare i kalvköpande besättningar och mjölkbesättningar än i dikobesättningar.

Det är inte känt hur vanligt ringorm är bland svenska nötkreatur men en grov uppskattning är att cirka 30 % av djuren drabbas. Sjukdomen är vanligast i mjölkkobesättningar och i kalvköpande besättningar. Oftast ses sporadiska fall i besättningarna. Infektionen är svårare att kontrollera i stora besättningar. I Norge och Finland är sjukdomen ovanlig.

Symtom

Morbiditeten är hög i tidigare ej exponerade besättningar men dödsfall är mycket ovanligt. Oftast drabbas kalvar och ungdjur men äldre djur som inte har haft kontakt med sjukdomen kan också drabbas.

Tydliga hårlösa fläckar/ringar med mjölig beläggning eller skorpor framför allt på huvud, hals och nacke. Kraftigt infekterade djur kan få kraftig hudirritation och ibland nedsatt tillväxt. En del djur kan vara asymptomatiska.

Differentialdiagnoser

Inga på grund av typiskt utseende.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Trichophyton verrucosum (en aerob dermatofyt tillhörande mögelsvamparna). Svampsporer kan överleva i sporform i många år i miljön, till exempel byggnader och träinredning, och speciellt i torr och mörk inomhusmiljö. Aktivering av sporerna sker främst i kall och fuktig miljö.

Inkubationstid:

Cirka två till sex veckor.

Infektionsport:

Infektionen börjar genom att infektiösa sporer får fäste i växande hår eller i hudens yttre lager. Eventuellt kan hudens kondition plus faktorer som till exempel immunkompetens och näringsstatus påverka risken för infektion.

Spridning i djuret:

Trådlika hyfer (mycel) utvecklas i växande hår eller i hudens ytskikt. Håret försvagas och går av vilket leder till fläckvis hårlöshet. Exudat från skadad hud blandas med debris från hud och hår till krustig skorpa. Dermatofyter växer enbart i keratiniserad vävnad och infektionen avstannar när den når levande celler eller inflammerad vävnad och hämmas av blod.

Maximal utbredning ses efter cirka åtta veckor och skadorna avläker vanligen inom tre till fyra månader. Djur som haft smittan blir immuna, troligen hela livet.

Smittvägar:

Avbrutna hårstrån med sporer är viktiga spridningskällor. Överföring sker via direktkontakt mellan djur eller indirekt via inredning, borstar/skrapor med mera. Livdjursförmedling är en viktig smittspridningskälla mellan gårdar. Även betessmitta mellan gårdar förekommer. 

Provtagning och diagnostik

Sjukdomen har ett typiskt utseende varför provtagning ofta inte är aktuell.

Prov tas från ytterkanten av hudförändringar efter försiktig sprittvätt. Låt spriten dunsta bort och tag rikligt med torra krustor och hårstrån. För lite provmaterial kan ge ett falskt negativt odlingssvar. Provet ska skickas torrt i kuvert eller aluminiumfolie.

Provet odlas på speciellt medium upp till ca 15 dygn. Odlingen kan bli negativ hos nötkreatur eftersom T. verrucosum växer långsamt och ibland fås överväxt av snabbväxande mögel från djurens omgivning. Om man misstänker växt av T. verrucosum vid odling görs konfirmering med bland annat mikroskopi.

Behandling och profylax

Förslag på åtgärder vid akut besättningsutbrott:

• Om antalet drabbade djur är lågt bör de isoleras från övriga djur.
• Tvätta djur med ringorm med preparat med dokumenterad effekt mot svamp (helst bör alla djur tvättas).
• Tvätta och desinficera stall och utrustning två gånger med två till tre månaders mellanrum. Noggrann mekanisk rengöring av utrustning är en förutsättning för att desinfektion ska fungera.
• Vaccinera alla symtomfria djur två gånger med 10-14 dagars mellanrum.
• Vaccinera fortsättningsvis alla kalvar två gånger med 10-14 dagars mellanrum så snart som möjligt efter födseln (fortsätt minst tre och helst fem år efter att symtomen är borta) och alla nyinköpta djur.
• Undvik flytta/blanda djur innan full immunitet uppnåtts (cirka tre veckor efter andra vaccinationen).

Förslag på förebyggande åtgärder:

• Undvik helst all införsel av djur från andra besättningar alternativt köp endast från fria besättningar. Man kan också begära att djuren är vaccinerade vid ankomst. Håll nyinköpta djur i separat karantänstall minst en månad.
• Undvik införsel av utrustning (till exempel klippmaskin) som använts i andra besättningar. Om detta inte går att undvika ska utrustningen rengöras noggrant mekaniskt följt av lämplig desinfektion mellan varje gård.
• Tvätta och desinficera alla djurutrymmen en gång per år.
• I besättningar som haft vaccinationsuppehåll under längre tid bör man vaccinera alla djur om man inte säkert vet vilka som tidigare varit vaccinerade.
• Vaccinera alla nyfödda kalvar två gånger med 10-14 dagars mellanrum.
• Blanda inte vaccinerade och ovaccinerade kalvar förrän tidigast tre veckor efter sista vaccinationen.

Beställ SVA:s analyser

Dermatofyter (ringorm), odling