Stora magmasken (Haemonchus contortus) hos kameldjur
Stora magmasken orsakar blodbrist och dödsfall kan inträffa. Den har hög förmåga att reproducera sig och resistens mot avmaskningsmedel förekommer även i Sverige.
Du som djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Introduktion
Inälvsparasiter är vanliga på beten och deras närvaro gör att betesdjuren bygger upp motståndskraft mot parasiter. Ibland kan de orsaka sjukdom och stora problem. En av dessa parasiter är stora magmasken, Haemonchus contortus.
Förekomst
Stora magmasken förekommer på gårdar med kameldjur. Den är en vanlig parasit i fårbesättningar och kan även förekomma hos get och nötkreatur. I en mindre studie på alpackor under svenska förhållanden påvisades stora magmasken på 69% av gårdarna (13 gårdar deltog) och i 49% (18 av 37) av samlingsprover från alpackor. På svenska fårgårdar har det påvisats stor magmask som är resistent mot avmaskningsmedel i gruppen bensimidazoler. Sådan resistens är vanligt förekommande i andra länder.
Symtom
Stora magmasken kan orsaka dålig tillväxt, avmagring, bleka slemhinnor och plötsliga dödsfall. Kameldjur i alla åldrar kan drabbas, men ungdjur och högdräktiga är mest känsliga.
Differentialdiagnoser
Andra orsaker till blodbrist och avmagring.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Stora magmasken (Haemonchus contortus) är en rundmask som hör till familjen Trichostrongylidae. Det engelska namnet Barber's pole worm kommer av att maskhonan ser ut som en barber pole eller polkagris, där det röda är blodfyllda tarmar och det vita är äggledarna. Maskhonan kan lägga upp till 10 000 ägg om dagen.
Inkubationstid:
Tiden från ägg till infektionsduglig larv kan vara så kort som 3-4 dagar. Prepatenstiden (tiden från att värddjuret betar i sig infektionsdugliga larver tills dessa lägger ägg som kommer ut i gödseln) kan vara 2-4 veckor eller längre.
Infektionsport:
Kameldjuret äter upp infektionsdugliga larver på betet.
Spridning i djuret:
Larverna utvecklas till vuxna maskar i kameldjurets ”compartment 3” (C3) som närmast motsvarar idisslarnas löpmage. Stora magmasken lever, äter blod, förstör vävnad och lägger ägg i C3. Äggen kommer ut via tarmen i gödseln.
Smittvägar:
Stora magmasken sprids framför allt på beten. Den är relativt känslig för kyla och övervintrar under svenska förhållanden främst i kameldjuren och i endast i mycket liten utsträckning på betet. Den kan gå i hypobios, det vill säga tillväxt och äggläggning hämmas på vintern. Masken trivs i väta, till exempel i vattenspill och fuktiga områden. Den dör av sträng kyla, solljus och torka. Den har stor förmåga att reproducera sig och kan om det är varmt och fuktigt snabbt uppförökas på betet.
Provtagning och diagnostik
På levande kameldjur påvisas stora magmasken genom undersökning av träckprov där de mikroskopiska maskäggen identifieras. Den bästa tiden för detta är mitten av april till början av juni. För kameldjur med hög maskbörda kan det vara av värde att undersöka träckprover även andra tider på året. Proverna skickas till parasitologiskt laboratorium.
Obduktion kan ge diagnosen haemonchos på döda kameldjur. Då kan larver och fullvuxna maskar påvisas i C3 och ägg i tarmkanalen. Graden av avmagring och blodbrist kan bestämmas.
Behandling och profylax
Stora magmasken kommer in i besättningen främst genom inköp av smittade kameldjur eller om fårbeten används till kameldjur. Hela flocken bör avmaskas om stora magmasken påvisas. Nya träckprover 10-14 dagar efter avmaskning visar om behandlingen varit effektiv. Minskningen av ägg per gram träck bör vara minst 90-95 % i det andra provet jämfört med det första. Efter avmaskningen bör flocken flyttas till ny ren hage om möjligt. Allmän parasitbekämpning som att mocka bort gödsel, och rotera beten är viktigt. Växelbete med hästar kan minska parasittrycket.
Beställ SVA:s analyser
Parasitologisk träckprovsanalys (sedimentation enligt Teleman)