Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Vårviremi hos karpfisk

    Fisk

    Viruset har i andra länder visat sig kunna smitta olika karpfiskarter. Därför skulle sjukdomen kunna få stora konsekvenser om den kom ut i ett svenskt vattenområde.

    Anmälningspliktig :

    Ja

    Epizooti :

    Ja

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    Sjukdomen förekommer i Asien och flera europeiska länder som till exempel Polen. Viruset har påvisats i Sverige vid import av karp, men snabba åtgärder har inneburit att smittspridning förhindrats. Sverige och övriga Norden anses fritt från sjukdomen.

    Symtom

    Karp med symtom på vårviremi
    Karp med symtom på vårviremi. Foto: SVA

    Sjukdomsutbrott sker ofta under vårperioden då vattentemperaturen ligger mellan 10–17 grader. Sjuk fisk är ofta mörkfärgad, har utstående ögon och en långsam andning. Fisken simmar slött med sporadiska hyperaktiva perioder. Övriga symptom är bleka gälar, en utspänd buk på grund av vätska i bukhålan samt små blödningar i hud och gälar. Öppnar man fisken hittar man blödningar i inre organ inklusive muskulatur, simblåsa och hjärna. Ibland ser man även vita härdar i lever och njure på grund av celldöd.

    Etiologi och patogenes

    Infektionsagens:

    Spring viraemia of carp virus, genus Sprivivirus i familjen Rhabdoviridae.

    Infektionsport:

    Gälarna.

    Spridning i djuret:

    Allmän infektion.

    Smittvägar:

    Viruset utsöndras i urin och avföring. Smitta sker därmed horisontellt. Kräftdjur och iglar kan fungera som vektorer och överföra viruset till nya fiskar. Fåglar som äter fisk, till exempel häger, har visat sig kunna överföra virus kortare distanser.

    Överlevnad:

    Överlever åtminstone fem veckor i sötvatten vid 10 graders vattentemperatur. I gyttja/bottensediment är överlevnaden mer än sex veckor vid 4 grader men bara fyra dagar vid 10 grader.

    Provtagning och diagnostik

    Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Det är viktigt att all utrustning som varit i kontakt med smittad fisk eller den smittade fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

    För diagnos kontakta SVA för detaljerade instruktioner. Möjliga prover att skicka kan vara:

    • Levande eller nydöd fisk (kyld)
    • Eller aseptiskt prov från njure, mjälte, gälar och hjärna (asymtomatisk fisk) eller njure, mjälte, lever, och hjärna (symtomatisk fisk) i virusodlingsmedium. Poolning av max 5 fiskar är möjligt.

    Prover skickas till SVA, sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Provsvar kan ta upp till 3 veckor beroende på diagnostisk metod.
    I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

    Behandling och profylax

    Någon verksam terapi mot sjukdomen finns inte.

    SVA:s analyser

    Fiskpatogena virus, odling, två cellinjer

    Obduktion fisk, 1-2 st

    Sidan granskades senast : 2024-02-19