Utseende
Vildpalsternacka är en gråhårig tvåårig ört som blir upp till 130 cm hög. Första året utvecklas roten som är gulvit och kålrotsformad. Andra året skjuter den fårade blomstjälken upp från den övervintrade roten och bladrosetten. Växten har en typisk gul till gulgrön färg som gör den enkel att känna igen. Bladen är avlånga och vanligen parbladiga medan småbladen är äggrunda, sågtandade och 3-5 cm långa. Blomman är 5 mm bred och gul med fem gula kronblad. Blomställningen är en sammansatt flock, och det finns 5-15 småflockar. Vildpalsternacka blommar i juli-augusti. Frukten är 5-7 mm lång med vingade kantåsar och är uppdelad i två delfrukter.
Förekomst
Vildpalsternacka förekommer huvudsakligen i södra Sverige upp till Gävle. Den trivs ofta i kulturpåverkade marker som exempelvis längs med vägkanter och diken samt som ogräs.
Påverkan på djur
När djuret har ätit av vildpalsternacka och vistas ute i solsken aktiveras furanokumarinerna av ultraviolett ljus med lång våglängd (320-380 nm). Det leder till en ökad känslighet för solljus som även kallas för fotosensibilisering. Vanliga symtom vid fotosensibilisering är hudrodnad och ödem i hud med lite pigment eller hud som saknar päls. Skadorna syns oftast på ljusa djur eller där djuret har vita tecken i pälsen. Det kan bildas blåsor som kan vätska och huden kan flaga. Allvarlig klåda förekommer ofta, men även diarré och rastlöshet. Det kan också förekomma att starkt solljus gör ont eller irriterar ögonen, så kallad fotofobi, som kan leda till inflammation av hornhinnan.
Furanokumarinerna har också fototoxiska egenskaper som orsakar symtom när djurets hud kommer i direkt kontakt med växtsaften i vildpalsternacka. Direkt kontakt i kombination med solljus orsakar symtom som hudrodnad, svullnad, förtjockad hud, klåda, hudsprickor, sårbildning och brännblåsor.
Fall av förgiftning har förekommit hos får, nötkreatur, hästar, getter, fjäderfä och hundar.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Vad är giftigt?
Hela växten är giftig. Blad, stjälkar, växtsaft och rötter.
Giftinformation
Alla delar av vildpalsternacka innehåller furanokumariner som kan orsaka skador på huden antingen genom att djuret äter av den eller att huden kommer i direktkontakt med växten. De kan även orsaka förändringar i ögonen.