Om datakällor, bearbetning och mätenheter

Försäljningsstatistik

SVA och Jordbruksverket använder i första hand statistik över försäljning av antibiotika från apotek för analys och rapportering. Alla apotek i landet ska rapportera all försäljning av läkemedel till eHälsomyndigheten och SVA får ta del av data om antibiotika. Antal sålda förpackningar räknas om så att kg aktiv substans som sålts kan redovisas.

Djurslag ska anges på recept för djur, och därmed kan en viss uppdelning av statistiken göras. Men för vissa djurslag, som kor och hästar, är det vanligt att veterinären behandlar djur i samband med besök på gårdar. När apoteket säljer antibiotika till veterinären för sådan användning rapporteras djurslaget som okänt.

Användning av antibiotika

Praktiserande veterinärer ska rapportera behandlingar med antibiotika till Jordbruksverket. Uppgifterna samlas i en databas och utgör en del av underlaget för rapportering till Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.

För de djurslag där det mesta av användningen utgörs av antibiotika som lämnats ut av apotek mot recept är den djurslagsvisa försäljningen en bra indikator på användningen. Exempel på sådana djurslag är grisar, hundar och katter.

Organisationen Växa Sverige sammanställer och publicerar statistik över användning av antibiotika för mjölkkor anslutna till kokontrollen. Underlaget är rapporter om behandlingar som veterinärer ska lämna till Jordbruksverket.

Organisationen Svensk fågel kräver av sina medlemmar att de ska rapportera in alla antibiotikabehandlingar, och SVA får ta del av sammanställd statistik.

Statistik för EU och globalt

Tidigare har alla EU-medlemsländer och Island, Norge och Schweiz frivilligt rapporterat data över försäljning av antibiotika för djur till EMA. Statistiken har sammanställts och rapporteras inom projektet ESVAC (European surveillance of veterinary antimicrobial consumption). Projektet startade 2009, och SVA har bidragit med expertstöd till EMA fram till och med den sista rapporten som publicerades i november 2023. SVA har också årligen rapporterat data i samarbete med Jordbruksverket.

Enligt EU-förordningen om veterinärmedicinska läkemedel (Förordning (EU) 2019/6) så ska alla EU-medlemsländer från och med 2024 rapportera inte bara försäljning utan också användning av antibiotika till EMA. 

Insamlingskraven ökar gradvis; från och med 2024 ska utöver försäljning även användning för behandling av nötkreatur, gris, tamhöns och kalkon rapporteras; från och med 2027 ingår även användning för häst, får, get, anka, gås, häst, kanin för köttproduktion samt vissa arter av odlad fisk och från och med 2030 även hund, katt, mink och räv. 

Det nya systemet för insamling kallas ASU (antimicrobial sales and use), och rapporterna ESUAvet (European sales and use of antimicrobials in veterinary medicine). För flertalet länder är systemen för insamling av uppgifter om användning nya, och andra har fått anpassa befintliga system till de krav som ställs. Det kommer därför att ta några år innan de uppgifter som samlats in av EMA håller tillräcklig kvalitet för att de ska vara ett bra redskap för uppföljning. SVA bidrar med expertstöd till EMA genom en arbetsgrupp som kallas ESUAvet WG. 

Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) samlar in, sammanställer och publicerar statistik över förbrukning av antibiotika för djur från ett stort antal länder runt om i världen.

Mätenheter

Basenheten i all statistik för djur är kilo aktiv substans. Vid tolkning av resultat måste man vara medveten om att olika antibiotika doseras olika. En viss mängd av två olika antibiotika kan därför räcka till att behandla olika många djur. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man tolkar trender i totalförsäljning. Man bör också alltid granska utvecklingen för varje substansklass för sig.

Antalet djur av olika arter varierar, både över tid inom ett land och mellan länder. Detta är också viktigt att ta hänsyn till när man tolkar trender över tid, och situationen i olika länder. Inom ESVAC har därför en enhet för populationskorrigering, PKU, utvecklats. Enheten är en skattning av den sammanlagda vikten i kg av vissa djurslag och mätenheten har varit mg per PKU. I samband med övergången till obligatorisk rapportering införs ett nytt sätt att skatta vikten av djur, och den nya mätenheten kallas mg per kg biomassa. Eftersom djurpopulationernas sammansättning varierar mellan länder är båda måtten, precis som kg aktiv substans, trubbiga.

Om man har tillgång till statistik för ett visst djurslag kan kg aktiv substans av olika antibiotika räknas om till dosenheter, så kallade definierade dygnsdoser. Antalet dygnsdoser kan därefter delas med den skattade vikten av den specifika undersökta djurpopulationen. Detta mått tar bättre hänsyn till skillnader i dosering mellan olika antibiotika, och endast ett djurslag används i nämnaren. Man kan också ta hänsyn till hur många dagar en genomsnittlig behandling pågår, och räkna ut så kallade kurdoser, vilka sedan kan användas för utvärdering av trender.