Sammanlagt skulle 6 000 prover tas, fördelat på 500 från hägnad kronhjort och 2 750 vardera från frilevande vilt respektive ren. Prover på vilt togs geografiskt fördelat över hela landet. Antalet prov per område anpassades utifrån populationernas storlek samt risk för CWD. Prover på ren begärdes in från samtliga samebyar och prover på hägnad kronhjort från samtliga kronhjortshägn i landet. I Sverige har CWD påvisats hos tre älgkor i Norrbottens län och en älgko i Västerbotten. Samtliga av dessa älgar var äldre djur.
Den av EU beslutade övervakningsinsatsen av CWD är nu avslutad. Provtagning av sjuka djur fortsätter dock och djur som har symtom på CWD ska även fortsättningsvis rapporteras och provtas.
Följ övervakningen i tabeller:
Tidigare övervakning av CWD
Genom övervakningen och pågående forskning har det visat sig att CWD inte är EN enda sjukdom, utan CWD finns i olika varianter. De varianter som påvisats i Nordamerika och på vildren i Norge är tydligt smittsamma mellan djur. Fallen som påvisats på älg har dock en annan karaktär och mycket tyder på att de inte är direkt smittsamma mellan djur. Fallen har uppträtt sporadiskt och prioner har enbart påvisats i hjärnan hos äldre djur. En hypotes är att detta rör sig om spontant (dvs utan känd orsak) uppkommana förändringar i hjärnans proteiner hos vissa äldre individer.
Före 2018 var övervakningen av CWD begränsad och baserades på att djur med kliniska symtom rapporterades och provtogs. Sedan 2018 har det dock pågått en mer omfattande övervakning som reglerats av EU. Fokus för den omfattande övervakningen har varit riskdjur, det vill säga vuxna djur som hittats döda eller visat symtom på sjukdom samt djur som blivit dödade i trafiken. Detta då sannolikheten att upptäcka CWD är högre om riskdjur undersöks jämfört med om friska djur undersöks. I området kring de fyra svenska fallen utökades övervakningen med provtagning av vuxna älgar som skjutits under jakt (Norrbotten och Västerbotten) samt renar som slaktats.
Fortsätt att rapportera in djur med symtom på CWD
CWD lyder under epizootilagen och det är viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Därför ska kliniska misstankar hos hjortdjur fortsatt alltid anmälas för att kunna provtas och följas upp.
Skyldigheten gäller både frilevande och hägnade hjortdjur av följande arter:
- älg
- rådjur
- kronvilt
- dovvilt
- ren
Rapportera om du ser ett hjortdjur med minst ett av följande symtom:
- avmagring
- rörelsestörning
- avvikande beteende
- ökad salivering eller urinering
Du anmäler dessa observationer via formuläret rapporteravilt.sva.se.
Jordbruksverket ansvarar för att de inrapporterade djuren provtas. Dessutom provtar Livsmedelsverket eventuella kliniskt misstänkta djur vid renslakt, och SVA kommer att ta prover från en andel av det fallvilt som skickas in för obduktion.