Ledinfektioner hos diande grisar

Rörelsestörningar orsakade av ledinfektioner är vanligt förekommande hos diande grisar. Idag behandlas ungefär var tionde gris i Sverige med antibiotika för hälta under smågrisperioden, varav 75 procent under de tre första levnadsveckorna.

Smittämne och smittvägar

Smågrisarna kan infekteras med olika mikroorganismer vid eller strax efter födseln, som till exempel streptokocker, stafylokocker och Escherichia coliStreptococcus dysgalaciae subsp. equisimilis är den vanligaste förekommande bakterien som isoleras från septiska artriter i Sverige. Staphylococcus hyicus är också vanligt förekommande.

Viktiga infektionsportar är sår i hud och klövar. En viktig infektionsport är de skavsår som ofta uppstår på carpus hos diande spädgrisar.

 

Vanliga infektionsportar är hudsår, framförallt skavsår. Foto: Mate Zoric/SVA

 

Klinisk bild

Kliniskt ses oftast feber och hälta med varma, svullna och smärtande leder i extremiteterna. Även nedsatt allmäntillstånd och raggig hårrem förekommer. Alla leder i kroppen kan affekteras och många gånger är flera leder drabbade.

Provtagning och diagnostik

Diagnos ställs med ledning av kliniska symtom. Fastställande av etiologisk diagnos görs bäst genom obduktion med bakteriologisk undersökning och resistensbestämning.

Behandling och förebyggande åtgärder

För ett gott resultat bör behandling med antibiotika sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Streptococcus dysgalaciae subsp. equisimilis är penicillinkänslig och ingen resistensproblematik har rapporterats i Sverige. Det bör dock beaktas att hälften Staphylococcus hyicus-isolaten är penicillinasbildare.

För att förebygga ledinfektioner är goda skötselrutiner och bra golvkvalitet viktigt. Ett sätt att minska skavsår kan vara att öka strömängden betydligt under de första levnadsdagarna till smågrisarna. Kastreringar, intramuskulära injektioner och andra ingrepp ska ske med god hygien.


Senast granskad 2024-10-28

Åk till toppen