Muskelsönderfall orsakat av Clostridium perfringens hos häst

ZOONOS

Utbredd eller lokal nedbrytning av muskelvävnad med gasbildning orsakad av klostridier är mycket ovanligt hos häst. Om det förkommer är lokalt muskelsönderfall eller nekros vanligare än utbredd nekros. Clostridium perfringens är orsaken i de flesta fallen. 

Förekomst

Klostridieorsakat muskelsönderfall med gasbildning orsakat av Clostridium perfringens (gasgangrän, malignt ödem, klostridiell myonekros) är mycket ovanligt hos häst. Frasbrand är en likartad sjukdom hos nötkreatur.

Klostridier är bakterier som finns i jord och i gödsel från flera djurslag. När levnadsmiljön blir ogynnsam för dem går de in i en vilofas och bildar sporer för att överleva. Sporerna kan ligga kvar mycket länge. När förutsättningarna blir de rätta kan de börja växa till och dela sig igen.

Symtom

Kliniska symtom på gasgangrän ses vanligen 6–72 timmar efter att vävnaden har infekterats med klostridiebakterier, vanligtvis efter en injektion i muskel eller en perivaskulär injektion (injektion bredvid ett kärl)--(Peek med flera, 2003).

Hästen kan visa tecken på cirkulatorisk chock med smärta, förhöjd hjärtfrekvens och uttorkning. Symtomen kan misstas för kolik. En mjuk, ömmande svullnad med ökad värme och ibland svettning utvecklas i underhud och muskel vid området för infektionen. I ett senare skede kan svullnaden i stället vara kall. Frasande ljud (krepitation) vid tryck på svullnaden kännetecknar sjukdomen. Det beror på att gas bildas i vävnaden (emfysem) och vävnaden bryts ner (nekrotiseras). Om nekrosen ligger djupt kan det vara svårt att känna eller höra krepitationen. Om nekrosen ligger i halsmuskeln kan hästen visa hälta på samma sidas framben och/eller bli kraftigt uppsvullen i huvudet.

Differentialdiagnos

Differentialdiagnoser till klostridieorsakat muskelsönderfall är djupa traumatiska sår, frakturer, lokala infektioner, svullnader av annan karaktär, myopatier, med mera. 

Smittämne (agens)

Klostridier är bakterier som finns i jord och i gödsel från flera djurslag. När levnadsmiljön blir ogynnsam för dem går de in i en vilofas och bildar sporer för att överleva. Sporerna kan ligga kvar i miljö mycket länge. Vid gynnsamma förhållanden kan de börja växa till och dela sig igen.

Klostridier trivs bäst i syrefri (anaerob) miljö, vilket erbjuds i muskelvävnad som brutits ned. Hos hästar har Clostridium perfringens oftast påvisats i denna typ av infektioner. Men även andra klostridier finns rapporterade, som C. chauvoei, C. septicum, C. sordellii och C. novyi. Det händer också att flera klostridiearter uppträder i en och samma nekros.

Det finns även andra klostridiearter som kan orsaka sjukdom hos häst men med helt andra symtombild.  Botulism är en förlamning som orsakas av gift från C. botulinum  via intag av kontaminerat foder. Stelkramp ger ihållande kramp i muskulaturen och orsakas av gift från C. tetanii som kommit in via sår. 

Smittvägar

Klostridier finns i jord och gödsel, vilket innebär att de kan kontaminera hästars hud eller människors händer. Hästen infekteras när bakterien som redan finns på huden eller i omgivningen hamnar i muskeln, via exempelvis sticksår, injektion, eller trauma med sårskada.

För infektion som leder till muskelsönderfall är smitta via foder väldigt ovanligt hos häst. Den smittvägen anses vanligare vid frasbrand som drabbar nötkreatur.

Patogenes

Muskelsönderfallet orsakas av klostridiebakterier. Patogenesen är inte helt klarlagd för sjukdomen hos häst. Om kroppens immunförsvar misslyckas att oskadliggöra klostridier som följt med vid en injektion kan de förökas om miljön är syrefri. Bakterierna bildar gifter (exotoxiner) som orsakar nedbrytning av vävnaden (nekros) och gasbildning på injektionsplatsen. Kärlväggarna (endotelet) påverkas av toxinerna och anhopning av blodplättar (trombocyter) anhopas, vilket ger ökad koagulation. Det bidrar till att pH i vävnaden sänks, syremättnaden sjunker och en god tillväxtmiljö för klostridier skapas.

Även andra bakterier än klostridier kan ge infektion efter en injektion, till exempel stafylokocker och streptokocker. Förloppet är då i allmänhet mindre allvarligt och infektionen avgränsas ofta genom bildandet av en böld.

Diagnos

En förmodad diagnos ställs med hjälp av anamnes och klinisk bild. Vätska, gas och förändrad textur i vävnaden med hjälp av ultraljudsundersökning stödjer diagnosen. Fynd av karakteristiska, grampositiva stavar kan konfirmera diagnosen vid gramfärgning av ett aspirat eller ”impression smear” från en muskelbiopsi. Slutgiltig diagnos fås vid påvisande av organismen i aspirat eller muskel med hjälp av bakterieodling. Vid dödlig utgång av sjukdomen kan en obduktion ge diagnos.

Provtagning

Aspirat, provtagningspinne eller biopsi tas från den drabbade muskulaturen för bakteriologisk undersökning. Provet ska skyddas från kontakt med luften, eftersom klostridier kräver syrefri miljö. Använd en provtagningspinne med transportmedium för anaeroba bakterier och ange på remissen att anaerob odling önskas.

Behandling

Eftersom sjukdomsförloppet går mycket snabbt bör man inte avvakta, utan direkt påbörja veterinärvård. Högre överlevnadssiffror ses vid en kombination av kirurgisk och medicinsk behandling. Dränering, debridering och tillförsel av syre är viktigt. Behandling består av antibiotika, antiinflammatoriska och smärtstillande medel, samt understödjande mot chock och eventuella komplikationer som till exempel liggsår.

Isolering

Ingen isolering behövs eftersom sjukdomen inte är smittsam.

Stallrengöring och desinfektion

Inte relevant.

Profylax (förebyggande behandling)

Noggrannhet vid injektioner. Retande substanser bör undvikas att ges intramuskulärt.

Prognos

Prognosen är avvaktande och beror delvis på hur snabbt hästen kommer till veterinärvård. Utbredda nekroser medför dålig prognos.

Zoonosaspekt

Människa kan drabbas av klostridieorsakad muskelnekros, men smittan kommer från miljön, inte från djur.

Vad säger lagstiftningen?

Injektionsbetingad muskelnekros orsakad av C. perfringens är inte anmälningspliktigt Däremot är frasbrand (blackleg) hos nötkreatur orsakad av Clostridium chauvoe anmälningspliktigt.

Referenser

Oliveira Junior et al. 2020 Gas gangrene in mammals: a review J Vet Diagn Invest, 32(2) 175–183. DOI: 10.1177/1040638720905830 

Peek et al. 2003. Clostridial myonecrosis in horses (37 cases 1985-2000). Equine Vet J, 35(1): p. 86-92.

SVA:s analyser

Bakterieodling anaerob

Beställ SVA:s produkter

Provtagningspinne eSwab regular, 10 st
Provtagningspinne eSwab regular, 50 st
Provtagningspinne Amies (med kol), 10-pack
Provtagningspinne Amies (med kol), 50-pack


Senast granskad 2025-01-30

Åk till toppen