Rabies
Rabies är en dödlig virussjukdom som kan drabba alla varmblodiga däggdjur inklusive människa. Klassisk rabies förekommer inte i Sverige idag men det finns en risk att viruset förs in med smittade vilda eller tama djur från andra länder, eller att människor smittas av djur utomlands.
Har du frågor eller är du orolig för ditt djur?
Tala med din behandlande veterinär. Om djuret är sjukt är det viktigt att du snabbt kontaktar en veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.
Förekomst
Rabies är en dödlig virussjukdom som förekommer på samtliga kontinenter förutom Antarktis. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör nästan 60 000 människor årligen i rabies och 95 procent av dessa i Afrika och Asien. Hälften av fallen rör barn och 99 procent har smittats av hundar (så kallad hund-medierad rabies) även om andra tama och vilda djur också kan sprida smitta. WHO har tillsammans med andra organisationer en noll-vision om hund-medierad rabies hos människa till år 2030.
I de flesta länder inom EU förekommer inte längre rabies tack vare strategiska satsningar på bekämpningsprogram. Situationen är dock skör då EU gränsar till länder där rabies förekommer både hos vilda och tama djur.
Rabies har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886 men ett fåtal människor har insjuknat efter att ha smittats utomlands. Se Folkhälsomyndighetens webbplats för uppgifter om fall hos människor i Sverige. Om rabies skulle introduceras hos djur så kan smittan kvarstå och spridas över landet vilket skulle få allvarliga konsekvenser för både människors och djurs hälsa och livskvalitet.
Fladdermöss i Europa bär inte på det virus som orsakar klassisk rabies (Lyssavirus rabies). Däremot förekommer så kallad fladdermusrabies som orsakas av närbesläktade lyssavirus (European bat lyssavirus, EBLV). Dessa virus är anpassade till fladdermöss men kan i sällsynta fall även infektera andra djurslag inklusive människor, och då orsaka en sjukdom som kliniskt inte går att skilja från klassisk rabies. Sannolikt förekommer fladdermusrabies hos vissa fladdermusarter i Sverige, men i mycket låg grad.
Kliniska symtom
Sjukdom uppstår på grund av att viruset orsakar en inflammation i det centrala nervsystemet. När väl symtom utvecklats leder sjukdomen i princip alltid till döden.
Kliniska symtom varierar mellan individer och olika djurarter. Beteendeförändringar är ofta ett tidigt sjukdomstecken. Vilda djur kan förlora sin skygghet, medan tama djur kan bli skygga. Aggressivitet är ett välkänt kliniskt symtom, men djur kan också bli slöa och apatiska. Rörelsestörningar och förlamning kan följas av krampanfall innan djuret dör.
Information om rabies hos människa finns hos Folkhälsomyndigheten.
Smittämne
Rabies orsakas av ett lyssavirus (Lyssavirus rabies). Förutom det klassiska rabiesviruset finns det andra lyssavirus som också kan orsaka rabiesliknande sjukdom. Bland annat bär vissa fladdermöss i Europa på European bat lyssavirus (EBLV), som orsakar så kallad fladdermusrabies. Läs mer om EBLV hos fladdermöss.
Smittvägar
Djur som är infekterade med rabies utsöndrar virus i saliven och smitta sker när saliv kommer in i kroppen via bett, sår i huden eller via slemhinnor. Många infekterade djur blir som nämnts aggressiva och bits, och därför infekteras de flesta människor runt om i världen via hundbett, då hundar ofta lever nära människor. Viruset kan inte penetrera intakt hud. Rabiesvirus kan utsöndras i saliv i nästan två veckor innan ett infekterat djur visar några kliniska symtom vilket gör att de kan smitta andra djur eller människor innan de är synligt sjuka.
Inkubationstiden, alltså tiden från det att ett djur eller människa infekterats till dess att kliniska symtom utvecklas är vanligtvis runt en månad men kan variera mellan en vecka upp till flera månader, till och med år.
Smittan upprätthålls i ett område genom att vissa djurarter, både vilda och tama djur, fungerar som reservoarer. I Europa är det främst rödräv som fungerar som reservoar.
Diagnos
För att ställa diagnos på djur måste djuret avlivas och material från hjärnan undersökas. Det är inte möjligt att ta blodprov och infekterade djur hinner mycket sällan utveckla antikroppar så det är således inte heller möjligt att använda antikroppsanalys. Dock kan antikroppsanalys användas för att bedöma hur ett djur har svarat på rabiesvaccination.
Om man misstänker sjukdomen
Rabies hos djur omfattas av Sveriges epizootilagstiftning, och det är en förtecknad sjukdom i EU:s djurhälsolag. Rabies är klassad som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen.
Om man misstänker att ett djur drabbats av rabies ska man genast kontakta veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet ska man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. En veterinär som misstänker rabies ska genast kontakta ansvariga myndigheter. På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa mer om anmälningsskyldighet för epizootisjukdomar och förtecknade sjukdomar.
Människor som misstänks ha exponerats för rabiesvirus ska snabbt kontakta läkare. Om människor omedelbart behandlas efter att ha exponerats för viruset kan sjukdom förhindras.
Förebyggande åtgärder
Rabies kan förebyggas framför allt genom vaccination samt genom att undvika kontakt med djur utan känd hälso- och vaccinationsstatus. För att skydda Sverige från att rabiesinfekterade djur förs in i landet gäller särskilda införselkrav, bland annat vaccinering. Läs mer om införselkrav hos Jordbruksverket.
Illegal införsel av hundar från länder där rabies förekommer bedöms utgöra den största risken för att rabies ska komma till Sverige. Tullen rapporterar årligen om stora tillslag av framför allt hundar som på olika sätt förts in felaktigt, eller smugglats in till Sverige. Även hundar som till synes kan ha korrekt dokumentation kan utgöra en risk då denna kan vara förfalskad eller felaktig. Provtagning av importhundar från östra Europa och Ryssland till Finland och Norge har visat att en stor andel hundar som i intygen uppgetts vara vaccinerade inte hade adekvat skydd mot rabies. Liknande resultat har erhållits vid undersökningar i Sverige. Ett sätt att förebygga att rabies kommer till Sverige är således att köpa hund på ett ansvarsfullt sätt. Du kan läsa mer om det här: Köp av hund.
Det är tillåtet att vaccinera svenska djur mot rabies. För andra djurslag än hund, katt, iller och häst behöver dock veterinären som ska vaccinera tillstånd hos Jordbruksverket (SJVFS 2019:25).
Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot rabies hos människa finns hos Folkhälsomyndigheten.
Läs mer
Senast granskad 2025-02-18