Jordreva
Mycket är osäkert kring jordrevans giftighet, men förgiftningsfall finns beskrivna hos häst.
Jordreva, (Glechoma hederacea L.)
Utseende
Jordreva är en flerårig krypande ört med fyrkantiga rotslående stjälkar som ligger ner och kan vara upp till en meter långa. De blombärande grenarna växer uppåt och är 15–20 cm långa. De blå eller blåvioletta blommorna sitter kranslikt i fåblommiga klasar i bladvecken. Jordreva blommar från april till juni. Hjärtbladen är brett hjärtlika med en pillik bas medan örtbladen är njurlika med grovt naggade kanter och är vanligen fint håriga.
Förekomst
Jordreva förekommer allmänt i södra och mellersta delen av landet på såväl mulljord som lättare mineraljordar, gärna på fuktiga och skuggiga platser, för att sedan avta norrut. Trivs i trädgårdar, gräsmattor, ängsmark, lundar, gårdsmiljöer och vägkanter. Breder snabbt ut sig i gräsmattor och rabatter.
Påverkan på djur
Hos hästar som har ätit av jordreva har den orsakat påverkan på andning, hjärta och cirkulation.
Det finns motsägelsefulla uppgifter om att nötkreatur har förgiftats, men även uppgifter om att jordreva inte orsakat några problem hos nötkreatur och får. Eftersom växtens toxiska mekanism är okänd går det inte att bedöma sannolikheten att även andra djurslag påverkas.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Hur gärna djuret äter växten
Jordreva är osmaklig för häst.
Symtom
Kända symtom hos hästar som har ätit av jordreva är oroligt uttryck, accelererad svag puls, hjärtrusning (takykardi), snabb forcerad andning, andningssvårigheter, hosta, svettning och salivering, rödgult skum från mulen, aptitlöshet, blödning från ögats bindhinna (konjunktiva), förhöjd mängd lymfocyter i blodet (lymfocytos), ökad kroppstemperatur och dimmighet, yrsel, skakningar, pupillutvidgning (mydriasis), blåaktiga slemhinnor (cyanos), ödem och blodstockning i lungorna. Dödsfall kan förekomma.
Skadlig eller dödlig dos
Enligt källor i litteraturen kan följande halt orsaka skador:
- 32 procent inblandning av jordreva i grovfoder.
Ett fåtal studier visar att följande doser kan orsaka dödsfall:
- förtäring av stora mängder jordreva.
Hur gärna djuret äter växten
Jordreva är osmaklig för nötkreatur.
Symtom
SVA har inga uppgifter om specifika symtom för nötkreatur.
Skadlig eller dödlig dos
Nötkreatur tolererar stora mängder jordreva utan att visa symtom.
Hur gärna djuret äter växten
Jordreva är osmaklig för get.
Symtom
SVA har inga uppgifter om specifika symtom för get.
Skadlig eller dödlig dos
SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för get.
Hur gärna djuret äter växten
Jordreva är osmaklig för får.
Symtom
SVA har inga uppgifter om specifika symtom för får. De tolererar stora mängder jordreva utan att visa symtom.
Skadlig eller dödlig dos
SVA har inga uppgifter om skadlig eller dödlig dos för får.
Vad är giftigt?
Hela jordrevan är giftig, särskilt stjälkar och blad.
| Bete | Ensilage | Hö | Fryst bete |
| Mycket giftig | Okänt | Mycket giftig | Okänt |
Giftinformation
Jordreva innehåller eteriska oljor som sesquiterpener och monoterpenketoner. Dessutom finns tanniner, glechomafuran, glechomanolid, kolin, rosmarinsyra (cirka 1,5 procent), koffeinsyra, ferulinsyra, sinapinsyra, flavonoider (cymarosid, kosmosysrin, hyperosid, isoquercitrin, luteolin-7-diglukosid), diterpenen marrubin, triterpenkarboxylsyror och liknande, a- och b-ursolsyra och oleanolsyra samt hydroxifettsyror.
Vad som gör jordreva giftigt är inte helt utrett. Bland annat återstår att visa om sesquiterpenoiderna som finns i växtmaterialet har en toxisk effekt och glechomin är ett outforskat bittert ämne.
Läs mer
Senast granskad 2025-03-07