Ormbär

Utseende

Ormbär är en ört som blir 15-35 cm hög. Den har fyra (ibland upp till sju) brett elliptiska blad som är samlade högt upp på stjälken i en krans med en ensam blomma i toppen. Blomman har fyra gulgröna kronblad och fyra elliptiska foderblad. Blomningstiden är maj och juni. Frukten är ett blåsvart bär.

Förekomst

Ormbär förekommer över hela Norden och på fjällen upp till trädgränsen. Det är en utpräglad lundväxt som trivs i friska skogar och lundar, lövängar och näringsrika kärr.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa illamående, kräkning, diarré och pupillförträngning (mios).

Hundar och fjäderfä har uppvisat ostadighet, kräkning och magsmärta. Hundar har även uppvisat förlamning.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Vad är giftigt?

Hela växten och de blåsvarta bären är giftig.

Giftinformation

Ormbär innehåller de steroida saponinerna paridin och paristyphnin. Saponiner är en undergrupp till glykosider som har en lokalt irriterande effekt, men även kan vara toxiska efter oralt intag eftersom de absorberas i viss utsträckning. Saponininnehållet i ormbär är omkring en procent. Ormbär verkar vara mycket osmaklig, och få fall av förgiftning av boskap har rapporterats.

Pennogenin tetraglykosid är en steroid saponin som isolerats från ormbär. I en studie på mus och kanin rapporteras om hjärt-kärl effekter efter intravenösa doser på 1-10 mg/kg och även en sänkning av blodtryck samt en svag ökning av hjärtamplitud och tonus.