Rhododendron

Utseende

Rhododendron är en buskväxt som är grön året om. Bladen är avlånga och gröna. Rhododendron blommar under maj och juni med stora, tunnelformade blommor med vit, gul, rosa, röd eller lila färg.

Förekomst

Rhododendron förekommer i Sverige, både odlad som trädgårdsväxt och förvildad. Den trivs på torvmark och sandig mark.

Påverkan på djur

Drabbade djur uppvisar vanligen symtom på förgiftning inom 6 timmar efter exponering. Inledningsvis ses depression, riklig salivering, magsmärtor, illamående och kräkning eller uppstötningar, diarré eller förstoppning. Djuren kan sedan bli liggande på sidan, utveckla kramper, lågt blodtryck (hypotension), långsam hjärtrytm (bradykardi), hjärtrusning (takykardi), ökad andningsfrekvens (takypné), och feber med kroppstemperaturer upp till 41 °C. Vid allvarlig förgiftning kan muskelkramp som orsakar bakåtböjt huvud och nacke (opistitonus), muskelsvaghet, koordinationsstörningar (ataxi), utmattning och konvulsioner förekomma. Förgiftning är vanligen inte dödlig och påverkade djur återhämtar sig oftast inom ett antal dagar.

Dödsfall i form av andningskollaps kan inträffa inom några få timmar efter att först ha ätit av rhododendron eller efter en till ett par dagar och associeras då oftast med sekundär aspirationslunginflammation och okontrollerade kramper. Mjölkproduktionen rapporteras avta och nästan upphöra i upp till tre dagar hos förgiftade kor.

Förgiftning är vanligast hos får och getter. Förgiftningar har också förekommit hos nötkreatur, bufflar, lamor, hästar, åsnor, katter, hundar, vargar, sumpbäver, kängurus och elefanter. Getter är känsligast, medan kaniner och harar är mindre känsliga.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna hästar äter rhododendron.

Symtom

SVA har inga uppgifter om kända specifika symtom för häst.

Skadlig eller dödlig dos

Källor i litteraturen anger att följande doser kan orsaka dödsfall:

0,2 procent av djurets kroppsvikt

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna nötkreatur äter rhododendron.

Symtom

Kända symtom hos nötkreatur som har ätit av rhododendron visar sig vanligtvis inom 6 timmar och varar 1-2 dagar. Inledningsvis ses apati, andningsdepression, kraftig salivutsöndring, illamående, våldsamma kräkningar eller uppstötningar (delvis som en vattenstråle) och buksmärtor. Det finns en hög risk för aspirationspneumoni. Sedan följer rinnande ögon (epifora), anorexi, flatulens, diarré eller förstoppning, hyperreflexi, ökad vagal tonus, lågt blodtryck (hypotoni), långsam hjärtrytm (bradykardi), arytmi, hjärtrusning (takykardi), ökad andningsfrekvens (takypné), feber, centrala spasmer, muskelkramp som orsakar bakåtböjt huvud och nacke (opistitonus), sidoläge, svaghet, energibrist, kollaps och död. Återhållen laktation och mjölkbrist kan förekomma hos lakterande djur. Dödsorsaken beror oftast på sekundär lunginflammation eller okontrollerade kramper.

Skadlig eller dödlig dos

Källor i litteraturen anger att följande doser har framkallat symtom:

10 rhododendronblad.

Skadlig dos [rhododendron]: 0,2-0,6% av kroppsvikten.

Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:

Dödlig dos [rhododendron]: 0,2% av kroppsvikten

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna getter äter rhododendron.

Symtom

Kända symtom hos getter som har ätit av rhododendron är trumsjuka, kraftiga kräkningar, depression, oregelbundna huvudtryckningar och skakningar i den fina muskulaturen på bakbenen.

En studie visade att getter som ätit av rhododendronblad omkring sex timmar efter intag uppvisade kräkningar (med hela löv) och diarré, kramper, skumbildning, andnöd, partiell uttorkning och en kroppstemperatur på 39-39,5 °C. Andra symtom var ökad puls, vissa hjärtarytmier, lätt trumsjuka, tandgnissling, konstanta tuggrörelser, cirkelgång, koordinationsstörningar (ataxi), en del getter blev liggande, en get hade CNS-störningar. Av 11 getter dog två direkt av förgiftningen och en annan av aspirationspneumoni. De andra återhämtade sig inom fem dagar.

Skadlig eller dödlig dos

Källor i litteraturen anger att följande doser har framkallat symtom:

Skadlig dos [rhododendron, färska blad]: 0,1% av kroppsvikten.

Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:

Dödlig dos [rhododendron]: 0,2% av kroppsvikten

Ett fåtal studier visar att följande doser har framkallat symtom:

1 g färska blad per kg kroppsvikt

Hur gärna djuret äter växten

SVA har inga uppgifter om hur gärna får äter rhododendron.

Symtom

Kända symtom hos får som har ätit av rhododendron är blödningar kring hjärtat och inflammation av andningssystemet, diarré, salivering, återhållen laktation, spasmer, energibrist och död.

Skadlig eller dödlig dos

Källor i litteraturen anger att följande doser har framkallat symtom:

Skadlig dos [rhododendron]: 0,2-0,6% av kroppsvikten.

Källor i litteraturen anger att följande doser har orsakat dödsfall:

Dödlig dos [rhododendron]: 0,2% av kroppsvikten

Vad är giftigt?

Blad, blommor, bark, pollen, nektar, frukt, skott, honung.

Bete	Ensilage	Hö	Fryst bete
Skadligt	Okänt	Okänt	Okänt

Giftinformation

Rhododendron innehåller hjärttoxiska grayanotoxiner. Grayanotoxiner är vattenlösliga diterpener.

En av dessa är grayanotoxin I, som även är känd som rhodotoxin, acetylandromedol eller oftare som andromedotoxin. Blad, blommor och nektar innehåller mestadels grayanotoxin I och III (andromedol), medan honung huvudsakligen innehåller grayanotoxin I och grayanotoxinerna II (andromedenol) och III finns i mindre omfattning. Grayanotoxin I, III och IV är de mest toxiska. Andra diterpener som förekommer i mindre mängd hos rhododendron är grayanotoxin IVVV till XXI, grayanosid A och pierosid A. Rhododendron innehåller också triterpener av oleanan och ursan typ, och barken innehåller betulinsyra.

I blad har man hittat kaempferol, quercetin, quercitrin, hyperosid, farrerol och polystachosid. Blommorna innehåller antocyanidiner och flavonoler som cyanidin, peonidin och azaleatin. Andra flavonoider är av kromontyp, flavavonoltyp, flavan-3-oltyp och dihydrochalkontyp. Mer än 65 flavonoider har erhållits från Rhododendronarter både som aglukon och glukosider.

Strömberoende natriumkanaler är ett mål för många neurotoxiner. Grayanotoxiner binder till och modifierar natriumkanalerna i exciterade cellmembran. Kanalerna stabiliseras i öppet läge, vilket leder till ett kvarstående inflöde av natrium i exempelvis hjärta, nerver och skelettmuskel. Det orsakar kramper och arytmier. I hjärtat aktiverar också överskottet på natrium ett utbyte av kalcium. Den ökade intracellulära nivån av kalcium leder till en ökad kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi) som ytterligare förstärker arytmierna.

Målorgan för toxinerna i rhododendron är hjärtat, slemhinnan i magtarmkanalen samt det perifera och centrala nervsystemet. Gifterna stör hjärtmuskeln och kliniska symtom visar sig flera timmar efter intaget. Kardiovaskulära symtom omfattar lågt blodtryck (hypotension), hjärtarytmier, långsam hjärtrytm (bradykardi) och atrioventrikulär blockering. Andra symtom är irriterade slemhinnor, brännande och kliande hud, diarré, muskelsvaghet, kräkning orsakad av perifer stimulering av kräkningscentrum via vagusnerven, andningssvårigheter (dyspné), andningsförlamning, depression och kollaps.