Trolldruva

Utseende

Trolldruva blir upp till 70 cm hög. Stjälken har vinklade leder. Bladen är stora, upp till 40 cm breda, och vanligen tre gånger parbladiga eller fingrade och står nästan vågrätt. Småbladen är ovala, nästan kala och stortandade i kanten. Blomman är vit och är omkring en centimeter. Blomställningen är en tät klase. Trolldruva blommar i juni och doften liknar fläderns. Frukten är ett 12-14 millimeter brett svart bär med många frön.

Förekomst

Trolldruva förekommer i hela Norden men växer inte högt uppe på fjällen. Arten trivs bara i mycket skuggrika och relativt torra lundar och snår med god mylla.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa blåsor och sår på hud och mukösa membran, salivering, illamående, kräkning, diarré, mag-tarminflammation (gastroenterit), förvirring, delirium och andningssvårigheter (dyspné). Även hjärtpåverkan som påminner om atropinförgiftning kan förekomma.

I litteraturen finns rapporter om förgiftning av får.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Vad är giftigt?

Hela växten är giftig och särskilt bären.

Giftinformation

Trolldruva innehåller ett protoanemoninliknande ämne, alkaloiden cimicifugin, isoquinolinalkaloiderna magnoflorin och corytubrin samt triterpenglykosider som actein och transaconitic acid.

Växtsaften har en direkt irriterande verkan på hud och mukösa membran som orsakar blåsbildning, sårbildning och salivering. Cimicifugin är lokalt retande och orsakar kräkning, diarré, mag-tarminflammation, andningssvårigheter och delirium. Andra symtom som kan förekomma är illamående, yrsel och hjärtpåverkan som kan påminna om atropinförgiftning.