En omvärld i förändring

Viktiga områden i arbetet med klimatanpassning

SVA arbetar bland annat utifrån olika scenarier, med längre växtsäsong, mildare vintrar och mer extremväder. Gemensamt för dem är att vi kan identifiera omfattande konsekvenser på djurhållningen och dess förutsättningar; gris och fjäderfä som hålls inomhus kan till exempel påverkas allvarligt av värmestress under värmeböljor, betesdjur kan drabbas av foder- och vattenbrist vid torka, renar och och andra hjortdjur kan få svårigheter att nå sitt vinterbete om ett isskikt bildas på marken när töväder följs av frysgrader. Dessutom kan alla djurarter drabbas av att fästingar och insekter för in smittor till nya områden.

Några av de områden vi har identifierat som kritiska att arbeta med är:

Livsmedelsförsörjning

Vår livsmedelsförsörjning är beroende av import och flera av de stora livsmedelsexporterande länderna är sårbara för ett förändrat klimat. Det innebär att vi måste hantera den ökande osäkerheten avseende tillgången på importerade livsmedel som klimatförändringen ger. Vidare så är vår egen livsmedelsproduktion starkt beroende av importerade varor såsom vissa sorters foder, mediciner, avelsdjur och fossila bränslen. Även kontinuerlig tillgång på exempelvis el, vatten och transporter är nödvändiga för livsmedelsproduktionen och störningar orsakade av ett förändrat klimat såväl i Sverige som i andra länder kan påverka Sveriges tillgång till detta.

Ökade temperaturer och mer nederbörd

Den pågående klimatförändringen kommer att bidra till ökade temperaturer i hela Sverige, vilket bidrar till en förlängd vegetationsperiod. Vi kan även förvänta oss ökade nederbördsmängder i större delen av landet, framförallt under vinterhalvåret, och i östra Sverige förutses även vårarna bli regnigare. Samtidigt förutspås att perioder med ”låg markfuktighet”, sannolikt kommer att bli längre. Vi vet därmed att den pågående klimatförändringen i framtiden kommer att leda till större variationer i nederbörd mellan olika regioner i landet vilket i sin tur resulterar i torka i vissa delar av landet medan andra regioner kommer utsättas för en högre frekvens av översvämningar.

Specialisering av produktionen och större gårdar ökar sårbarheten

Sårbarheten för extremväder ökar generellt ju mer djurhållningen utvecklas mot en mer specialiserad produktion och mot färre och större gårdar; en strukturomvandling som pågår och förväntas fortsätta även i framtiden. Högproducerande och högpresterande djur är känsliga för störningar.

Värmestress

Värmestress är ett omfattande och väldokumenterat problem i varma länder och leder till ökad dödlighet, nedsatt immunförsvar, lägre tillväxt, fruktsamhet och produktion. Hästar som tränas i varma klimat utan att kompenseras för förluster av vätska och salter kan drabbas av oförmåga att svettas, ett plågsamt och farligt tillstånd. Fjäderfä och grisar kan inte svettas och utsätts därför lätt för värmestress vid höga temperaturer och hög luftfuktighet. För mjölkkor är risken för värmestress störst hos djur med hög mjölkproduktion.

Ökad antibiotikaresistens

I ett förändrat klimat kan spridning även av resistenta bakterier komma att gynnas, till exempel genom att förutsättningar för att hålla en god hygien försämras och genom att djurförflyttningar ökar på grund av extremvädersituationer. Förändringarna kan dessutom medföra ökad sjuklighet och därmed fler antibiotikabehandlingar vilket gynnar de resistenta bakterierna.