Gå direkt till innehåll

ESBL

ESBL är inte en bakterie utan en egenskap som många bakteriearter kan ha, men framförallt tarmbakterier så som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Förkortningen ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, vilka är en grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) inkluderat tredje och fjärde generationens cefalosporiner. ESBL-bildande bakterier kan därför inte behandlas med dessa för både human- och veterinärmedicinen viktiga läkemedel. Sådana bakterier förekommer hos både djur och människor och på olika ställen i miljön, såväl i Sverige som i andra delar av världen.

ESBL-bildande bakterier hos människor

Alla fall av ESBL-bildande bakterier hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, statistik över detta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar är bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen.

Om en människa bär på ESBL-bildande bakterier finns risk för att dessa sprids vidare i samhället. Det är också tänkbart att de gener som ger ESBL-resistens skulle kunna föras över till andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen.

ESBL-bildande bakterier hos djur

Precis som människor kan djur både vara friska bärare och bli sjuka av ESBL-bildande bakterier. Inom övervakningsprogrammet Svarm övervakas fortlöpande läget i Sverige för ESBL-bildande E. coli hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion och på kött. Inom ramen för Svarm sammanställs även statistik över ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur.

Såväl antalet fall bland sjuka djur som förekomsten hos friska djur i Sverige är generellt sett låg. Undantaget är slaktkyckling där en stor andel av djuren bär på ESBL-bildande bakterier. Arbete pågår för att motverka förekomst och spridning av ESBL-bildande bakterier hos svensk slaktkyckling. Arbetet utförs i samarbete mellan främst SVA, Jordbruksverket och näringen. Liknande arbete pågår även i andra länder eftersom ESBL-bildande bakterier hos slaktkyckling är ett internationellt problem. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling har minskat på senare år, såväl i Sverige som i vissa andra länder. 

ESBL och livsmedel

När ESBL-bildande bakterier finns hos djur som hålls för livsmedelsproduktion kan bakterierna i samband med slakten hamna på köttet. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken för att dessa och andra bakterier sprids via maten.
Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier är vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. ESBL-bildande bakterier har också hittats på utländskt kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk. Ett fåtal av de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel var av samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som orsakar ESBL-resistens i bakterierna från livsmedel var inte heller speciellt vanliga bland de bakterier som fanns hos sjuka och friska människor. Livsmedel på den svenska marknaden utgör därmed en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.

Övervakning

SVA övervakar aktivt förekomst av ESBL-bildande bakterier hos djur som hålls för livsmedelsproduktion. För att ha en bra överblick av läget i Sverige är det viktigt att ha korrekt och aktuell information även för andra typer av djur som hundar, katter och hästar. Därför uppmanas veterinärer och laboratorier att kontakta SVA, sektionen för antibiotika, om man identifierar cefalosporinresistenta bakterier från djur. Om isolatet skickas in för verifiering ska en speciell remiss användas, Verifiering av kliniska isoloat för ESBL/AmpC (ej ESBLCARBA) (pdf).

Vanliga frågor och svar om ESBL

Här har vi tillsammans med ett flertal svenska myndigheter samlat vanliga frågor och svar om ESBL hos djur. 

1. Vad är ESBL?

ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. De gener som gör att bakterierna kan bilda ESBL kan i många fall överföras mellan olika bakterier vilket gör att resistensen sprids lättare.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

2. Hur länge har ESBL-bildande bakterier funnits hos djur?

ESBL-bildande bakterier har funnits hos djur åtminstone sedan slutet av 90-talet då den första vetenskapliga rapporten om detta kom. Första gången ESBL-bildande bakterier påvisades från djur i Sverige var 2007.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

3. Hur är läget när det gäller ESBL-bildande bakterier på livsmedel i Sverige?

Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier är vanliga på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. ESBL-bildande bakterier har också hittats på utländskt kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk.

I ett fåtal fall var de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel av exakt samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som gav ESBL-resistens i bakterierna i livsmedel var inte heller de som var vanligast bland bakterier hos sjuka och friska människor. Det betyder att bakterierna hos sjuka och friska människor oftast inte kan ha kommit från livsmedel i Sverige. Livsmedel på den svenska marknaden utgör alltså som mest en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket

4. Är alla djur mottagliga för ESBL-bildande bakterier?

Alla djur kan bära ESBL-bildande bakterier i tarmen. I Sverige har denna typ av bakterier hittats hos gris, hund, häst, katt, kyckling, värphöns och nötkreatur samt hos vilda djur som till exempel fiskmåsar. Såväl antalet fall av sjuka djur som förekomsten hos friska tamdjur är generellt sett låg. Undantaget är slaktkyckling där en stor andel av djuren bär på ESBL-bildande bakterier.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

5. Kan människor överföra ESBL-bildande bakterier till djur?

Ja, om djuren kommer i kontakt med tarmbakterier från människor kan ESBL-bildande bakterier överföras till djur. Förutom vid direktkontakt mellan människor och djur skulle det till exempel kunna ske om djuren kommer i direkt kontakt med förorenat vatten eller om de utfodras med foder som bevattnats med förorenat vatten.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten

6. Hur har svenska slaktkycklingar fått ESBL-bildande bakterier?

Undersökningar har visat att de avelsdjur som tas in till Sverige bär med sig bakterierna som sedan spritts inom svensk kycklinguppfödning. De internationella företag som levererar avelsdjuren har uppmärksammats på detta av branschorganisationen Svensk Fågel i samråd med SVA. Som en följd av det har vissa rutiner förändrats. Exempelvis har de företag som levererar djur till Sverige ändrat sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige har minskat och arbete pågår för att minska förekomsten av sådana bakterier inom hela produktionen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

7. Är det för att kycklingarna i Sverige har fått antibiotika som man hittar ESBL-bildande bakterier hos dem?

Nej, cefalosporiner, som bakterierna är resistenta mot, har inte använts till kyckling i Sverige. Andra antibiotika än cefalosporiner används när kycklingarna har sjukdomsproblem, men det händer sällan. Jämfört med många andra länder har vi generellt sett gott resistensläge i svensk djurhållning. Det beror på att vi sedan länge har ett bra förebyggande smittskyddsarbete och en återhållsam användning av antibiotika.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

8. Kan förekomsten av ESBL-bildande bakterier ha samband med användning av koccidiostatika till slaktkyckling?

Nej, det finns inget som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

9. Vad gör man för att få bort ESBL-bildande bakterier hos kyckling?

ESBL-bildande bakterier förekommer hos kyckling i många länder inom EU. I Sverige arbetar SVA, andra myndigheter och branschorganisationen Svensk Fågel för att klarlägga och bryta smittvägarna för att förhoppningsvis få bort sådana bakterier från svensk slaktkycklingproduktion. De internationella företag som levererar avelsdjur har av Svensk Fågel, i samråd med SVA, uppmärksammats på att djuren som säljs till Sverige bär på ESBL-bildande bakterier. Även dessa företag jobbar med att begränsa förekomsten av sådana bakterier hos kyckling, till exempel genom att ändra sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige har dessutom minskat och mer arbete pågår för att minska förekomsten av sådana bakterier inom hela produktionen.
Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt

10. Vad behöver jag som arbetar i utrymmen där man håller djur tänka på?

Att ha en god handhygien och att inte stoppa något i munnen innan man tvättat och desinficerat händerna är alltid viktigt när man jobbar med djur. Det är också bra om man byter om innan man lämnar arbetsplatsen och särskilt tänker på att byta stövlar/skor.
Källa: Arbetsmiljöverket

11. Kan färskfoder till hundar och katter innehålla ESBL?

Ja, färskfoder med kyckling kan innehålla ESBL-bildande bakterier.
Om ditt djur behandlas med antibiotika bör det om möjligt inte äta färskfoder eller annat foder som inte värmebehandlats. Det gäller även en tid efter avslutad behandling. Det beror på att behandling med antibiotika gynnar resistenta bakterier. Det ökar även sannolikheten för att sådana bakterier kan finnas i stor mängd i djurets avföring, vilket i sin tur ökar risken för vidare spridning.

Myndigheterna rekommenderar alla djurägare att:
- Diska matskålen efter varje måltid då ditt djur fått färskfoder.
- Alltid vara noga med handtvätt i samband med kontakt med alla typer av foder.
- Tala med din veterinär om du har frågor om vad som är bäst för just din hund.
Källa: Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt