Anisakis simplex hos fisk
Anisakis simplex är en nematod (rundmask) inom genus Anisakis i familjen Anisakidae, vars larver infekterar saltvattenlevande fiskarter, bland annat sill och makrill.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Ja
Förekomst
Spiralmasken, Anisakis simplex, är globalt spridd och förekommer i Sverige längs hela västkusten och södra delarna av Östersjön. Som vuxen lever parasiten i mag- tarmkanalen på olika valarter, hos tumlare i våra vatten, men den kan också finnas i säl. Livscykeln startar med marina kräftdjur (djurplankton) som första mellanvärd och därefter planktonätande fiskar som andra mellanvärd. I fisken påträffas masklarverna företrädesvis fritt i bukhålan eller på ytan av bukorganen, men parasiten kan också ses i muskulaturen. Masklarverna ligger oftast rullade i spiralform. Parasiten utgör normalt inget problem i fiskodling då dessa fiskar utfodras med värmebehandlat, pelleterat foder. I det fall en fiskodlare utfodrar den odlade fisken med färsk fisk eller fiskrens möjliggörs en överföring till den odlade fisken och risken för infektion är uppenbar. Parasiten har påvisats i odlad fisk i Norge.
Symtom
De skador parasiten kan orsaka i fisken uppstår när larven, efter att ha ätits upp, vandrar från mage/tarm ut till bukhålan/bukorganen. Enstaka parasiter påverkar ej värdfisken, däremot kan riklig förekomst försämra fiskens allmänkondition och kan leda till avmagring.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens
Parasitär rundmask (nematod)
Infektionsport
Via oralt intag
Spridning i djuret
I bukhåla, organ samt muskulatur
Smittvägar
Fisken infekteras när den äter små marina zooplankton och valen smittas genom att äta infekterad fisk. Parasitäggen urskiljs med valens avföring och äts upp av zooplankton.
Överlevnad
-
Provtagning och diagnostik
Parasiten är synlig för blotta ögat men artbestämning sker genom lupp eller mikroskopiundersökning av färska eller spritfixerade parasiter. Prov som är fryst är mindre lämpat som undersökningsmaterial men går i nödfall att använda.
Livsmedelshygieniska aspekter
Spiralmasklarverna ligger ofta utanpå organen eller i bindhinnorna mellan dessa i bukhålan och tas därför oftast bort i samband med rensning av fisken. Ett undantag är om fisken får ligga orensad i någon/några timmar så att den enzymatiska nedbrytningen påbörjas. Då frigörs maskarna och vandrar ut i muskulaturen där de kan vara svåra att se.
Anisakis simplex är en av ett fåtal fiskparasiter som kan ge sjukdom hos människa (zoonos). Om människor äter infekterad fisk, rå eller marinerad, kan levande larver följa med födan ner i mag- och tarmkanalen och där orsaka besvär i form av smärta och illamående.
Traditionell tillredning då hela fisken upphettats till minst 60 grader i en minut (genom kokning, stekning, varmrökning) avdödar denna parasit. Likaså är frysning (-18 grader) under minst 3 dygn tillräckligt för att avdöda eventuella parasiter. Insaltning och ättiksinläggning är också avdödande på parasiter under förutsättning att koncentrationen av salt och ättika är tillräckligt hög. För mer utförliga råd hänvisas till Livsmedelsverket. Trots att masken påvisats hos norsk odlad fisk bedöms risken att smittas fortfarande så liten att rekommendationen om frysning av odlad lax har hävts.
Det finns beskrivet att parasiten vid riklig förekomst orsakat sjukdomssymtom hos människa, trots att parasiten med säkerhet varit avdödad. Vid dessa tillfällen är det troligen larvernas allergena egenskaper som gett upphov till symtomen (illamående, kräkningar, diarré).
