Mareks sjukdom hos fjäderfä

Förekomst

Mareks sjukdom förekommer bland tamhöns i hela världen. Virus finns i många kommersiella besättningar liksom i många hobbyflockar. Som regel är en stor andel av fåglarna smittade om virus finns i flocken. Sällsynta fall av Mareks sjukdom förekommer även hos vaktel, kalkon och gäss. Det finns inga rapporter i litteraturen som talar för att människor eller andra däggdjur kan smittas.

I Sverige är Mareks sjukdom sällan ett problem i kommersiella besättningar eftersom fåglarna vaccineras som nykläckta kycklingar, eller slaktas innan de hunnit utveckla sjukdomen. Däremot är Mareks sjukdom sannolikt en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland hobbyhöns.

Orsak

Mareks sjukdom orsakas av ett herpesvirus (Marek’s disease virus, MDV) som ingår i släktet Mardivirus. Det finns tre olika serotyper av MDV. Alla sjukdomsframkallande MDV-stammar tillhör serotyp 1, och deras sjukdomsframkallande förmåga kan variera mycket. MDV-stammar som används för vaccintillverkning kan däremot höra till någon av samtliga tre olika serotyper. Under de senaste decennierna har allt mer aggressiva virusstammar successivt utvecklats. MDV kan således delas in i milda (mMDV), virulenta (aggressiva) (vMDV) eller högvirulenta (vvMDV och vv+MDV) varianter (patotyper). I dagsläget finns inga tecken på att högvirulenta virusvarianter finns i Sverige.

Smittspridning

MDV är ett mycket smittsamt virus. I praktiken smittas många tamhöns redan som små kycklingar. MDV förökas i fjäderfolliklarna hos smittade fåglar och virus finns därför i dammet i hönshuset. Den viktigaste smittvägen är respiratorisk (att fågeln andas i sig virus). Många kliniskt friska tamhöns är smittbärare men befinner sig i så kallad latensfas, det vill säga fågeln bär på smittan utan att insjukna. Hos vissa individer kan latensfasen vara livet ut medan virusinfektionen plötsligt kan aktiveras hos andra fåglar vilket kan leda till sjukdom. Även höns som har vaccinerats mot Mareks sjukdom kan vara smittbärare och sprida sjukdomsframkallande MDV till andra höns. MDV smittar inte vertikalt (från hönan via äggen till kycklingen).

Virusets överlevnadsförmåga är hög i omgivningen (minst flera månader vid 20-25°C och flera år vid +4°C).

Alla smittade höns utvecklar inte Mareks sjukdom

Många kycklingar som smittas av MDV insjuknar aldrig. De förblir i så kallad latensfas resten av livet. En rad olika omständigheter påverkar om de kommer att insjukna eller inte. Följande faktorer ökar risken för att hönsen insjuknar:

• Hög smittdos
• Smitta vid tidig ålder
• Hög sjukdomsframkallande förmåga hos virusstammen
• Hög djurtäthet (många djur på liten yta)
• Ärftlig känslighet
• Hönor anses vara känsligare än tuppar (gäller akut form, se nedan)
• Immunsuppression (nedsatt motståndskraft till följd av till exempel infektion med vissa virus eller mykotoxinpåverkan)
• Stress

Symtom

×

Ladda ned original

Bild 1. En del höns med Mareks sjukdom kan utveckla ögonförändringar. Pupillen blir onormalt liten och oregelbunden och regnbågshinnan (iris) ändrar färg. I slutstadiet kan iris bli grå eller gråblå. Förändringen kan vara en- eller dubbelsidig. Foto: Désirée Jansson/SVA

Symtom kan tidigast ses hos cirka fyra veckor gamla kycklingar, men sjukdomen förekommer framförallt mellan 9 och 24 veckors ålder. Även äldre höns kan dock insjukna.

Det finns flera olika kliniska varianter av Mareks sjukdom:

1. Klassisk form (nervform)
   Den klassiska formen av Mareks sjukdom ger skador i nerverna. Beroende på vilka nerver som drabbas kan djuren utveckla olika symtom. Det vanligaste är att fåglarna blir förlamade en- eller dubbelsidigt i vingar och/eller ben. Typisk kroppsställning är ett ben framåt och ett bakåt, och att ena sidans vinge hänger ner. Aptit och törst är normala. Andra symtom kan vara onormal huvudställning, andningssvårigheter eller förstorad kräva.
2. Akut form
   Vid den akuta formen utvecklar hönsen tumörer (malignt lymfom) i inre organ i till exempel lever, mjälte, njurar och äggstock. Symtomen är ospecifika och kan vara till exempel nedsatt allmäntillstånd, avmagring, sänkt aptit och blek kam.
3. Akut cytolytisk form
   Vid denna form av Mareks sjukdom insjuknar unga kycklingar, ibland så tidigt som vid 10 till 14 dagars ålder. Denna form ses framförallt om kycklingarna smittas av högvirulenta varianter av MDV. Infektionen leder till akut sönderfall av vita blodkroppar och mycket hög dödlighet. Inga utbrott av denna sjukdomsform är kända från Sverige.
4. Övergående förlamning (transient paralysis)
   Denna form av Mareks sjukdom ses hos kycklingar mellan 5 och 18 veckors ålder. Kycklingarna drabbas av rörelsestörningar och förlamning, men till skillnad från den klassiska former så går symtomen snabbt över. Diagnosen har hittills inte ställts i Sverige.
5. Förutom ovanstående sjukdomsformer kan MDV-smittade tamhöns drabbas av ögonförändringar, så kallad iridocyklit (bild 1) vilket leder till blindhet. Ögonförändringarna kan förekomma som ensamt symtom eller i kombination med andra symtom. Symtom från centrala nervsystemet kan också förekomma. Hos slaktkycklingar förekommer tumörbildning runt fjäderfolliklarna i huden. Förändringarna upptäcks vid köttbesiktning i samband med slakt och förekomsten är låg. Drabbade fåglar kan också utveckla skador i blodkärlen, men detta är ovanligt.
6. Hos slaktkycklingar förekommer tumörbildning runt fjäderfolliklarna i huden. Förändringarna upptäcks vid köttbesiktning i samband med slakt och förekomsten är låg. Drabbade fåglar kan också utveckla skador i blodkärlen, men detta är ovanligt.

En annan mycket viktig effekt av MDV-infektion är att smittan leder till immunsuppression. Detta innebär att fåglarnas känslighet för andra smittämnen blir högre än normalt.

Provtagning och diagnostik

×

Ladda ned original

Bild 2. Vid den klassiska formen av Mareks sjukdom ses ofta förtjockade nerver vid obduktion. Den nedre lårnerven kommer från en tamhöna med Mareks sjukdom och den övre från en frisk fågel. Foto: Désirée Jansson/SVA

För att bekräfta diagnosen krävs obduktion och mikroskopisk undersökning. Vid undersökningen letar man bland annat efter förtjockade nerver (bild 2), ögonförändringar, hudförändringar, tumörer i inre organ (till exempel i äggstock, lever, mjälte, njure, hjärta och körtelmage) samt inflammation i hjärnan.

Åtgärder och rekommendationer

Mareks sjukdom kan inte behandlas. Dödligheten hos höns som insjuknat är mycket hög. Vissa höns tillfrisknar, med de insjuknar som regel igen senare i livet.

Hur kan man förebygga Mareks sjukdom?

1. Vaccination

Det mest effektiva sättet att skydda tamhöns mot Mareks sjukdom är vaccination. Vaccinet skyddar djuren mot att utveckla sjukdomssymtom, men förhindrar inte infektion och spridning av MDV.

Omfattningen av vaccinanvändningen mot Mareks sjukdom varierar mellan olika länder. I Sverige vaccineras avelshöns och blivande värphöns i kommersiella besättningar rutinmässigt på kläckerierna. En del ekologiskt uppfödda slaktkycklingar vaccineras, medan vaccin inte ges till konventionellt uppfödda slaktkycklingar. Icke kommersiella tamhöns (hobbyhöns) vaccineras endast undantagsvis i Sverige mot Mareks sjukdom.

Vaccinet mot Mareks sjukdom ges genom injektion till nykläckta kycklingar. Det räcker att vaccinera kycklingarna en gång och man får inte bättre effekt genom att öka dosen. Vaccinationen utförs på kläckeriet. Vissa vacciner mot Mareks sjukdom kan även ges in ovo, det vill säga genom injektion i ägget i slutet av ruvperioden.
I Sverige används levande vacciner (cellassocierade) till kommersiella avelshöns och värphöns. Dessa vacciner innehåller en eller två olika virusstammar: CV1988 (Rispens) eller CV1988+HVT stam FC-126). CV1988 är en serotyp-1-stam som ger ett mycket gott skydd även mot högvirulenta virusvarianter. FC-126 är ett så kallat herpesvirus of turkeys (kalkonherpesvirus, HVT, serotyp 3) som har använts länge som vaccin. Det ger ett gott skydd mot alla MDV-stammar utom de mest högvirulenta patotyperna. Dessa vacciner är mycket känsliga och måste därför hanteras och förvaras i flytande kväve enligt tillverkarens instruktioner för att inte förlora effekt. Eftersom dessa vacciner kräver speciell hantering och endast tillhandahålls av tillverkaren i stora dosförpackningar är det bara aktuellt att använda dem på kommersiella kläckerier. Till icke-kommersiella tamhöns finns ett frystorkat vaccin med en HVT-stam. Detta vaccin är mindre känsligt än ovanstående, finns i mindre förpackningar och kan hanteras på ett enklare sätt. Vaccin måste beställas i mycket god tid innan vaccinationen ska utföras.

En mycket viktig förutsättning för att vaccinationen ska fungera är att de vaccinerade kycklingarna skyddas mot smitta under den första tiden i livet. Det tar minst ett par veckor efter vaccination innan kycklingarna har utvecklat motståndskraft mot Mareks sjukdom.

2. Isolering och hygien

Det är viktigt att skydda nykläckta kycklingar under de första månaderna mot kontakt med MDV. Det innebär att kycklingarna hålls i noggrant rengjorda och desinfekterade djurutrymmen och skyddas mot direkt och indirekt kontakt med äldre kycklingar och höns. Genom att rengöra och desinfektera djurutrymmet före insättning minskas antalet MDV och därigenom risken att kycklingarna utvecklar Mareks sjukdom. Eftersom virus kan spridas indirekt med utrustning och människor är det viktigt att ha separat rengjord och desinfekterad utrustning och att tvätta händer och använda skyddskläder vid kontakt med kycklingarna. För hobbyhönskycklingar som oftast föds upp tillsammans med hönan kan man minska risken genom att hålla hönan och kycklingarna för sig själva i väl rengjort och desinfekterat utrymme under den första tiden efter kläckning.

3. Undvik kontakt med misstänkt sjuka höns

Ytterligare en viktig åtgärd är att skydda kycklingar från kontakt med tamhöns med misstänkt Mareks sjukdom eftersom de kan producera stora mängder virus.

4. Selektion för ökad motståndskraft

I hobbybesättningar som bedriver avel rekommenderas att man väljer äldre individer som aldrig visat tecken på Mareks sjukdom för avel. På sikt kan man på detta sätt öka den ärftliga motståndskraften i flocken.

Vanliga frågor och svar