Gunnar Andersson

Titel

Forskningsområde Fodersäkerhet, epidemiologi och veterinär forensik

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är forensisk mikrobiologi i vid bemärkelse. Detta kan ses som tillämpad statistik där målet är att fatta beslut och skriva beslutsunderlag baserat på ”bevis” i form av provtagning, typning av mikroorganismer etc. Forskningen följer tre huvudspår där det ena handlar om naturligt förekommande risker i foder och livsmedelskedjan, det andra handlar om utredning av brott som involverar farliga ämnen o organismer och det tredje om interaktioner mellan experter och beslutsfattare inom riskanalys och riskkommunikation. En del handlar om att planera och utvärdera provtagning och övervakningsprogram där man måste ta hänsyn till osäkerhet från provtagning och mätosäkerhet i kvalitativa analysmetoder. En annan frågeställning handlar om att med hjälp av provtagning o analys bedöma hur effektiv en process är för att inaktivera eller förhindra tillväxt hos en mikroorganism. Sedan 2022 deltar jag i arbetet med Europeiska unionens referenslaboratorium (EURL) för Campylobacterdär jag bland annat arbetar med mätosäkerhet i mikrobiologiska analyser. Jag är också svensk representant i ISO/TC34/SC9 - WG2 ”statistiks”, en arbetsgrupp som jobbar med statistiska frågor med koppling till standardiserignsarbete. Vid sidan av detta är jag inblandad i projekt med att beskriva och förutsäga den spatiella utbredningen hos olika arter såsom myggor och invasiva arter i marina miljöer.

Forskningsprojekt

Inga forskningsprojekt

Alla projekt

Gå till alla SVA-projekt

Vetenskapliga publikationer

• ENhanced COMmunication in Risk ANalysis (ENCOMRAN): Final report. EFSA supporting publication. (2024)
• Multi-Criteria Decision Analysis in Food Safety Risk Management: The Case of Dioxins in Baltic Fish. (2022)
• Interactions between risk assessors and risk managers during three major food incidents in Europe. (2021)
• Communication inside Risk Assessment and Risk Management (COMRISK): Final report EFSA supporting publication. (2020)
• Application of the Bayesian framework for forensic interpretation to casework involving postmortem interval estimates of decomposed human remains (2019)
• Quantifying human decomposition in an indoor setting and implications for postmortem interval estimation. (2018)
• Value of evidence from syndromic surveillance with cumulative evidence from multiple data streams with delayed reporting. (2017)
• Separated by a Common Language: Awareness of Term Usage Differences Between Languages and Disciplines in Biopreparedness. Biosecurity and Bioterrorism (2013).
• Surveillance of animal diseases through implementation of a Bayesian spatiotemporal model: a simulation example with neurological syndromes in horses and West Nile Virus. (2019)
• Bayesian Networks for Evaluation of Evidence from Forensic Entomology (2013)
• Uncertainty from Sampling in Measurements of Aflatoxins in Animal Feedingstuffs: Application of the Eurachem/CITAC guidelines (2011).