Fågelinfluensa hos däggdjur

SYFTE OCH MOTIVERING

Högpatogen fågelinfluensa av varianten H5N1 har cirkulerat bland vilda fåglar sedan 2021. Den innevarande säsongen (2022–2023) har fågelinfluensa påvisats hos flera kolonihäckande fåglar förutom andra vilda fågelarter. Endast ett begränsat antal fåglar rapporteras och endast ett urval av dessa tas in för provtagning. Urvalet baseras på art, län och tid sedan föregående positiva fågel diagnostiserats. Det är fortsatt viktigt att följa och kartlägga cirkulationen av influensa bland vilda fåglar då det finns risk för spridning till fjäderfä och hotade vilda fågelarter, men även marina däggdjur och terrestra rovdjur, exempelvis rödräv och mårddjur. Under fågelinfluensasäsongerna 2020–2023 har fågelinfluensa påvisats hos flera däggdjursarter runtom i världen. Sjukdomen har konstaterats hos grävling, iller, mink, utter, skunk, tvättbjörn, pungråtta, lodjur, rödräv, prärievarg, björn, rödlo, delfin säl, tumlare, och katt. I Sverige har fågelinfluensa påvisats hos rödräv, gråsäl och tumlare. De senaste fallen på rödräv har påträffats i närheten av ett utbrott av fågelinfluensa hos skrattmås i Stockholm. Rävarna har sannolikt smittats genom att äta en smittad vild fågel. I en spansk minkbesättning där fågelinfluensa påvisats hos sjuka minkar har smittutredningen visat att viruset sannolikt introducerades via vilda fåglar, men att spridning sedan skett från mink till mink. Vid analys av virusens arvsmassa påvisades mutationer i ett gensegment som skulle kunna kopplas till bättre anpassning till däggdjursceller. En spridning av fågelinfluensa bland vilda däggdjur, inklusive marina däggdjur, kan få stora konsekvenser för förvaltningen av dessa arter. Det är därför av stor vikt att kartlägga vilka arter som infekteras av fågelinfluensa och hur smittan sprider sig.

PROJEKTPLAN

• Undersöka marina däggdjur samt rödräv och mårddjur från kustnära områden och från geografiska områden där fågelinfluensa påvisats hos vilda fåglar, både med PCR (för att påvisa ev. virus) och med serologi (för att påvisa ev. antikroppar mot viruset)

• Undersöka vävnader från vilda djur som testat positivt för högpatogen fågelinfluensa med hjälp av histologi (mikroskopisk undersökning) och immunohistokemi (påvisande av virus i vävnad) för att öka kunskapen om virusets sjukdomsframkallande egenskaper

• Fortsätta kartläggningen av det pågående fågelinfluensautbrottet under 2023 vad gäller drabbade arter, virustyper och sjukliga förändringar för att kunna sprida information och rekommendationer till andra myndigheter, ornitologiska föreningar, viltfågelrehabiliterare och allmänheten.