Stickmyggor och hävd av älvnära marker

Studien avser att undersöka om hävd av älvängar genom bete och slåtter påverkar förekomsten av stickmygglarver, framför allt av de arter som betraktas som översvämningsmyggor.
Det har framförts en hypotes om att hävd av älvängar med bete och slåtter skulle kunna fungera som en alternativ bekämpningsstrategi för översvämningsmyggor istället för att man som idag sprider Bti över de områden som översvämmas. Stora delar av områdena runt Nedre Dalälven har traditionellt hävdats på olika sätt men har under flera årtionden på många ställen vuxit igen. De här igenväxande älvnära gräsmarkerna utnyttjas av översvämningsmyggor av flera arter för äggläggning och larvproduktion. Igenväxningen ger mer stillastående, ofta varmare, vatten som är gynnsamt för mygglarverna som gärna gömmer sig och födosöker i vegetationen. Vid hävden tar man också bort näringsämnen från marken vilket gör dem mindre gynnsamma för mygglarverna
I den här studien vill vi titta på områden som hävdats under en längre tid och jämföra dem med områden som hävdats under en kortare tid för att se om myggmängderna förändras genom kontinuerlig hävd. I en tidigare studie som genomfördes under 2012 jämfördes hävdade och ohävdade marker. Resultaten visade att hävdade marker producerade färre mygglarver, beroende på skillnader i bland annat vattentemperatur, näringshalt, tuvighet och öppen vattenyta. I den här studien tänker vi upprepa försöket men också studera om det finns skillnader i myggproduktion beroende på hur länge ett område har varit hävdat och om vegetationstyperna och områdets ekologi påverkats. För att metoden skall kunna fungera som ett rimligt alternativ till Bti-bekämpningen måste mängden mygglarver minska mer ju längre ett område hävdats. Sammansättningen av de arter som kläcks på översvämningsmarkerna i Dalälvsområdet har inte studerats sedan 2002 och det kan därför vara värdefullt att studera dem igen för att se om det har skett några förändringar.