Bakteriejakt i buffelmjölk förbättrar folkhälsan i Bangladesh
Vattenbuffeln är ett viktigt mjölkdjur i södra Asien, men på gårdar och längs transportvägen finns bakterier som kan göra människor sjuka. Vattenbuffelmjölken skulle bli säkrare att konsumera om djurhälsan och hygienen förbättrades – en ny studie visar hur.
Vattenbuffelns mjölkkedja från jord till bord är inte fri från hinder. När vattenbufflar på 248 gårdar i Bangladesh undersöktes visade det sig att drygt hälften av dem hade juverinflammation utan några synliga symtom, det vill säga subklinisk inflammation.
Undersökningen var en del av en studie, ledd av den bangladeshiske doktoranden Shuvo Singha. Genom att studera juverhälsa, mjölkkvalitet och livsmedelssäkerhet kopplades flera faktorer samman med juverinflammation. Det är exempelvis allra vanligast i besättningar med intensiv mjölkproduktion där djuren står mycket inomhus och äter mer kraftfoder, bland annat.
Flera oväntade resultat
Vanliga orsaker bakom juverinflammation är bufflar som har en viss typ av juver och där besättningen saknar karantän eller endast mjölkas av en person. Det sistnämnda var ett oväntat resultat eftersom fler mjölkare leder till fler olika rutiner, vilket uppfattas som negativt för djuren.
Stafylokocker var de vanligaste bakterierna som låg bakom juverinflammationerna. Fler bakterier observerades om vattenbufflarna mjölkades med dåliga hygienrutiner, hade smutsiga bakdelar, var magra eller hade asymmetriska juver. Fler bakterier syntes dessutom om gården inte köpte in några djur. Det var förvånande eftersom inköp av djur anses vara en viktig riskfaktor för att få in bakterier i besättningar.
Trots att subklinisk juverinflammation var så vanligt var mängden vita blodkroppar i tankmjölk lågt. Mängden vita blodkroppar i mjölk stiger vid juverinflammation, och används därför som ett mått på hela besättningens juverhälsa. Ett högt värde signalerar inflammation, med andra ord. I vår studie fanns i genomsnitt drygt 200 000 vita blodkroppar per milliliter mjölk, vilket kan jämföras med EU:s gränsvärde på 400 000. Det fanns dock gårdar som låg långt över EU:s gräns.
Klassiska matförgiftningsbakterier i mjölken
Antalet bakterier ökade längs med mjölkkedjan. Det tyder på att dålig hygien och brist på kylmöjligheter gör att bakterierna växer till under resans gång. Flera klassiska matförgiftningsbakterier hittades i vattenbuffelmjölken: Ehec/vtec, listeria och yersinia. Förekomsten av salmonella var låg och alla prover för campylobakter var negativa.
Vi såg även att antalet bakterier var högre under vintern, som i Bangladesh på ett ungefär motsvarar svensk sommar temperaturmässigt. Andra faktorer som orsakade bakterietillväxt var buffelmjölk som blandades med komjölk och mjölkbehållare som rengjordes med dammvatten.
Bangladeshiska producenter får bättre förutsättningar
Förbättrad juverhälsa och bakteriefri mjölk ger säkrare livsmedel med bättre kvalitet och mindre svinn. Bättre djurhälsa leder även till ökad produktivitet, lägre antibiotikaanvändning och lägre klimatpåverkan. Den här studien ger bangladeshiska vattenbuffelproducenter och personer som arbetar i mjölkkedjan verktyg för att förbättra hygien och djurhälsa. Nu tar nästa fas vid, som går ut på att kommunicera resultaten till djurägare och andra berörda för att kunskaperna ska komma till användning på bästa sätt.
Om studien
Kontakt
För mer information, kontakta Ylva Persson.
ylva.persson@sva.se
018-67 41 62
Prenumerera på bloggen
Populärvetenskapliga artiklar från SVA:s forskare.