Mängder av sillgrisslor dog av utmärgling

Sillgrissla upphittad på strand. Foto: SVA

Under vintern 2020–2021 mottog SVA många rapporter om svaga eller döda sillgrisslor som flöt iland längs den svenska Västkusten. 60 sillgrisslor togs in för att försöka finna dödsorsaken. Fåglarna provtogs för fågelinfluensa, där alla var negativa, vilket ledde till en uppföljande obduktion och kompletterande provtagning.

Infektioner, förgiftningar och traumatiska skador kunde uteslutas

De flesta fåglarna var utmärglade ungfåglar med tomma mag-tarmkanaler. 73 procent av fåglarna hade sår i magsäcken, något som kan uppstå vid svält. Flera fåglar hade ett vasst, förhornat material i magsäcken, vilket kan ha varit rester av spigg. Detta vassa material misstänks ha bidragit till såren i magsäcken. Några av sillgrisslorna hade parasiter i mag- och tarmkanalen och fyra fåglar hade mögelsvampsorsakad inflammation i luftvägarna (Aspergillus).

Fem av fåglarna undersöktes mer djupgående för att utesluta virusinfektioner, höga halter av metaller eller förgiftning av kemikalier, utan specifika fynd i någon av fåglarna. En av fåglarna hade dock förhöjda halter av en vanligt förekommande antibiotika, vilket inte bedömdes ha bidragit till fågelns sjukdom eller död. Resultaten pekar på att svält varit orsak till massdöden, utan tecken på underliggande förgiftning eller en allmänt spridd sjukdom.

Oklart varför fåglarna svalt ihjäl

Fåglarna har svultit ihjäl men orsaken till att de haft svårigheter att få i sig mat är fortsatt okänd. Det förekommer med jämna mellanrum massdöd på sjöfåglar av olika arter där orsaken till att fåglarna svälter inte kan fastställas. Vidare studier av klimatet, födotillgång och väderfenomen skulle kunna ge mer insikter i orsakerna

Projektet finansierades av Naturvårdsverket, och drevs av Ellinor Spörndly-Nees, Gustav Averhed och Karin Olofsson-Sannö.

Under sommaren 2022 dog hundratals sillgrisslor på Gotland i fågelinfluensa, detta var ett fristående utbrott från de sillgrisslor som ingick i detta projekt.