Nya sätt att hitta juverbakterier i ströprov

I studien undersöktes olika metoder för att hitta bakterier i den strö som används hos kor. Foto: Therese Selén.

I vår pilotstudie fann vi att den bästa laboratoriemetoden varierar beroende på vilken bakterie man är intresserad av men även beroende på strömaterial. Till exempel fungerade PCR-analys av fiberströ bättre än odling. Fler studier behövs dock för att förbättra detektionen av vissa bakterier i hackad halm och fiberströ.

Mastit är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor i Sverige och orsakas vanligen av bakterieinfektioner i juvret. Ibland sprids dessa bakterier till juvret från kons närmiljö, till exempel via strömaterial på liggplatsen. Vid besättningsproblem är det viktigt att ta reda på orsakerna till mastiterna och då kan bakteriologisk undersökning av strömaterial vara ett hjälpmedel. Det är därför viktigt att det finns tillförlitliga laboratoriemetoder för sådan undersökning. I dagsläget används en rutinmetod på SVA men andra metoder finns också beskrivna. Idag görs oftast analys av olika slags spån men hackad halm och fiberströ kan också bli aktuella att undersöka. Syftena med denna pilotstudie var att undersöka om homogenisering (kraftig blandning) och inkubering i 37°C underlättar detektionen av juverbakterier i ströprov jämfört med dagens rutinmetod, att jämföra odling med PCR-analys för att identifiera bakterierna och undersöka om betydelsen av dessa metoder varierar mellan tre strömedel (kutterspån, hackad halm och fiberströ).

Tillvägagångssätt och resultat

För vardera av de tre strömedel som ingick i studien hämtades ströprov från en mjölkkobesättning. Varje ströprov delades i flera delar och blandades med koksalt med eller utan en bakterieblandning med sex bakteriearter som är vanliga vid mastit. De bakteriearter som ingick var Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae, Streptococcus uberis, Streptococcus agalactiae, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Därefter behandlades ströproverna på olika sätt; skakning, homogenisering och/eller inkubering och till sist undersöktes förekomsten av de sex bakteriearterna med både odling och PCR-analys.

Resultaten tyder inte på att homogenisering och/eller inkubering generellt ökar chansen att identifiera juverbakterier i ströprover jämfört med dagens rutinmetod, dvs enbart skakning. Vi fann dock att PCR-analys oftast gav säkrare och snabbare analysresultat än odling. För K. pneumoniae i spånprov var dock odling bättre än PCR och för E. coli var metoderna likvärdiga. Vi fann också skillnader mellan strömedel. Till exempel kan prov från oanvänt spån enkelt undersökas med skakning och odling enligt dagens rutinmetod medan PCR-analys gav klart bättre resultat än odling för hackad halm och fiberströ.

Fler studier behövs

Eftersom denna studie var en pilotundersökning måste resultaten tolkas med försiktighet. Resultaten tyder dock på att den bästa laboratoriemetoden varierar beroende på vilken bakterie man är intresserad av och beroende på strömaterial. Inkubering och homogenisering gav i allmänhet inte bättre resultat än enbart skakning som är dagens rutinmetod medan PCR-analys oftast var bättre på att detektera specifika bakterier. Detta var extra tydligt vid analys av fiberströ. Fler studier behövs för att förbättra laboratoriemetoderna för detektion av vissa bakterier främst i hackad halm och fiberströ.

Om studien

Denna studie är finansierad av en donation i form av ett arv från Elin och Börje Nicklasson, lantbrukare i Småland.

Projektgruppen

Karin Persson Waller
Statsveterinär

Charlotta Fasth
Laboratorieveterinär

Texten publicerades 12 februari 2021.