Större grisningsbox är bra för smågrisar

Studien visar att det finns flera fördelar med större grisningsboxar. När smågrisar föds är de mycket känsliga och dödligheten är hög. För att kompensera detta är suggan mångföderska och den nyfödda smågrisen är beroende av suggans mjölk omedelbart efter födelsen.

Hypotes och målsättning

Hypotesen för studien var att utforma en box där suggan placerades så att smågrisarna lätt kunde komma åt hennes juver och att de även skulle få tillgång till en större avskild liggplats med ett anpassat mikroklimat.

Målsättningen var att förenkla och förbättra smågrisarnas tillgång till suggans mjölk liksom att suggorna kunde äta tillräckligt med foder för att tillgodose smågrisarnas behov. Båda målen uppfylldes med positivt resultat.

Ett annat mål med boxens utformning var att underlätta arbetet för skötarna. Att arbeta med grisar anses vara ett tungt arbete. Många arbetsuppgifter i stallarna är repetitiva och utförs flera timmar per dag, men de är svåra att undvika eftersom de utgör en viktig del av skötseln.

Tillvägagångssätt

Boxens funktion och grisarnas beteende dokumenterades med filmningar under sex utvalda dagar; dagen före grisning, grisningsdagen samt dag tre, sju, 14 och 21 efter grisning.

Även arbetstid i boxen, liksom olika arbetsmoment och arbetsställningar för personalen bedömdes genom filmningar. Personalen fyllde i en enkät över upplevd arbetsmiljö där det även fanns möjligheter till egna kommentarer.

Resultat

Det konstaterades vid filmningarna att boxen fungerade väl. Antalet levande födda grisar motsvarade det nationella genomsnittet. Dödligheten fram till avvänjning var något lägre än det nationella genomsnittet men skillnaden var marginell. Vad som verkligen skiljde var vikten vid avvänjning som var 2,55 kg högre i prototypen än det nationella genomsnittet trots att grisarna var 1,8 dagar yngre vid avvänjningen.

Resultat indikerade att målsättningen att förenkla och förbättra smågrisarnas tillgång till suggans mjölk lyckats väl, liksom att suggorna kunde äta tillräckligt med foder för att tillgodose smågrisarnas behov. Suggans juver var riktat mot det varma smågrisutrymmet under större delen av den tid som suggorna låg på sidan. Grisarna gödslade företrädesvis på den dränerade boxytan vilket gav en torr och ren liggyta som krävde lite tid för gödselskrapning. Den öppna boxen utan hindrande rörgrindar medförde att arbetsställningarna var ergonomiska. Rengöring och strötilldelning gick snabbt, vilket gav ökad tid till att studera och sköta om suggor och smågrisar. Även de dagliga rutinerna upplevdes som enklare, eftersom det var enklare att se och att fånga djuren.

Den nya grisningsboxen ska fortfarande ses som en prototyp och den har en totalyta som är 33 procent större än minimikraven för grisningsboxar enligt svensk djurskyddslag och 120 procent större än vad som ofta tillämpas inom EU.

Detta är en presentation av projektet Hälsa, djurskydd, arbetsmiljö och resursutnyttjande i nya grisningsboxar. 

Projektledare

Mate Zoric
Legitimerad veterinär, VMD, svensk specialistkompetens i grisens sjukdomar och biträdande statsveterinär

Projektmedarbetare

Sven-Erik Johansson
Senior rådgivare, Nibble Lantbruk AB

PerArne Mattsson
Agronom, specialist på byggnader för djur, Agritekt M&P AB

Per Wallgren
Legitimerad veterinär, VMD, professor, svensk och europeisk specialistkompetens i grisens sjukdomar och statsveterinär

Texten publicerades 12 februari 2021.