Svansskador hos grisar kan förebyggas – foder, ljus och sysselsättning påverkar

Svanskupering på grisar är förbjudet inom EU. Trots det görs det i de allra flesta länder eftersom det anses vara nödvändigt för att undvika svansskador. En SVA-studie visar hur sådana skador kan förebyggas. Foto: iStock

Grisar är nyfikna djur som ofta sysselsätter sig med olika detaljer i omgivningen. Ibland kan detta vara svansen på andra grisar. I Sverige registreras svansskador, som ofta är bitskador, på ungefär tre procent av grisarna vid slakt.

För att förebygga det kan fodret anpassas efter grisarnas tillväxt, visar studien. Antalet svansskador minskade snabbast i ett stall där grisarna hade fri tillgång till hösilage, vilket visar på betydelsen av möjlighet till sysselsättning. Även ljusexponering och ljusets kvalitet spelar in.

Foder anpassat efter grisars tillväxt

Snabbväxande grisar har större behov av att få i sig aminosyror och mineraler jämfört med ”medelgrisar”, som utgör normen för foderrecepten. Men eftersom recepten inte skyddas av patent hålls de hemliga av fabrikanterna, med undantag för energi- och proteininnehåll som måste deklareras enligt lag. Det gör att det kan bli svårare för grisägare att veta vilket foder som lämpar sig bäst, och resultaten i den här studien pekar på vikten av medvetenhet om detta.

Vid tidigare försök berikades grisfodret med mer aminosyror och mineraler vilket inte gav någon effekt på svansbitningen. Grisbesättningen som undersöktes var välskött med möjlighet till utevistelse, låg sjuklighet och snabb tillväxt men trots det var andelen svansskador hög. SVA, grisbesättningens ägare och foderleverantören gjorde därför ett omtag för att minska svansskadorna. Fodret berikades ytterligare med aminosyror och mineraler och gavs till grisar i fyra identiska stallbyggnader. Antalet svansskador vid slakt minskade i alla stallarna, vilket visar på fodrets betydelse. Eftersom aminosyror och mineraler är dyra i inköp skedde berikningar i små steg åt gången. Det förklarar varför detta resultat inte nåddes tidigare.

Ljus och sysselsättning spelar också roll

Eftersom svansskadorna var fler under vintern än sommaren prövades olika ljusprogram. Alla fyra stallarna hade stora fönsterytor som gav naturligt dagsljus. I byggnad 1 ökades belysningen med lysrör till 14 timmar per dag. Belysningen hade 30–40 procent flimmer som är osynligt för grisar såväl som människor. Byggnad 2 belystes 14 timmar med flimmerfri LED-belysning. Byggnad 3 och 4 hade samma belysning som tidigare vilket var lysrör under två timmar vid skötsel. Byggnad 4 hade även fri tillgång till hösilage, medan övriga stall hade 100–200 gram per gris och dag.

Det faktum att svansskadorna minskade snabbast i byggnaden med fri tillgång till hösilage påvisar betydelsen av sysselsättning. Andelen svansskador minskade mer vid flimmerfri belysning, vilket klargör att det inte bara är mängden ljus som har betydelse utan även dess kvalitet.

Argument för svanskupering fallerar

Ett sätt att förebygga svansbitningar är svanskupering, även om det i praktiken innebär att hundra procent av grisarna drabbas av svansskador. Svanskupering är förbjudet inom EU, men får utföras om det anses nödvändigt. Detta har lett till att svanskupering utförts på cirka 98 procent av grisarna inom EU. Det är bara i länder där svanskupering är förbjudet, såsom i Sverige och Finland, som grisarnas svansar inte kuperas. Resultaten i den här studien antyder tydligt att svanskupering av grisar förefaller onödigt.

Läs mer

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Veterinaria Scandinavica.

• Impact of feed, light and access to manipulable material on tail biting in pigs with intact tails