Kalvens vanligaste sjukdomar
De vanligaste sjukdomarna hos kalv är diarré och lunginflammation. Diarré är den vanligaste sjukdomen för kalvar under tre månaders ålder, cirka fem till tio procent drabbas. Rotavirus och kryptosporidier är de agens som oftast hittas vid analys av träck. Luftvägsinfektioner är den vanligaste sjukdomen för lite äldre kalvar. Kalvdödligheten den första månaden var i genomsnitt 2,1 procent, enligt Jordbruksverkets djurhälsostatistik 2021.
Växa Sverige har i sin årliga djurhälsostatistik sammanställt antibiotikabehandling av kvigkalvar under 2020. För åldern 0–60 dagar var behandling mot respiratorisk sjukdom vanligast (58 %), därefter magtarminflammation (14 %) och navelinfektion/böld (7 %). För kvigkalvar i åldern 2–6 månader var antibiotikabehandling mot respiratorisk sjukdom också vanligast (70 %). Ungdjur i åldern 6–15 månader hade färre behandlingar mot respiratorisk sjukdom (22 %), den vanligaste behandlingen var mot klövspaltsinflammation (24 %).
Kalvarna är besättningens framtid och det är viktigt att ta hand om dem på bästa möjliga sätt. För att kalven ska hålla sig frisk behövs en god miljö – torrt, rent och dragfritt, gott smittskydd – smittor hålls utanför besättningen, ett starkt immunförsvar – goda råmjölksrutiner, tillräckligt med mat och stressfri hantering. Studier har visat att kalvarnas trivsel ökar om man sätter upp borstar på väggarna i kalvboxarna eller ger kalv-starter i speciella nappflaskor så kallade Braden bottles, se film Braden Start Grain Bottle for Calves - YouTube. Om du är intresserad av att läsa mer se artiklar nedan, (Horvath et al., 2020 och Salter et al. 2021). Läs gärna mer om kalvar på www.kalvportalen.se.
Sjukdomar hos kalv
Luftvägsinfektioner hos kalvar och ungdjur
Neonatala infektioner hos kalv – navelinfektion, polyartrit, sepsis
Cerebrocortikal nekros (CCN) hos idisslare
Normalvärden
Hos en frisk kalv är:
- kroppstemperaturen 38,5–39,5ºC (vuxen 38–39)
- andningsfrekvensen 20–50 andetag/minut (vuxen 15–35)
- pulsen 90–110 hjärtslag/minut (ungnöt 70–90, vuxen 60–80)
- våmfrekvensen ej aktuellt på kalv (7–12/5 minuter vuxen)
Provtagning och diagnostik
På SVA finns en rad olika analyser för kalvsjukdomar. Man kan skicka in träckprov, nässvabbar, blodprov eller råmjölk samt material från obduktion.
Vid utredning av kalvsjukdom hos besättning ansluten till Gård&Djurhälsan används Kalvpaketsremiss (pdf)
Vid övriga provtagningsorsaker används SVA:s remiss Kalvdiarré – besättningsutredning.pdf respektive Luftvägsinfektion nötkreatur – Kalv/Ungdjur.pdf (sva.se) .
Aktuell forskning
Exempel på forskningsprojekt som bedrivs vid SVA är Mycoplasma bovis - besättningsdiagnostik och epidemiologisk kunskap för att förebygga infektioner hos svenska nötkreatur och en del olika projekt inom SvarmPat nötkreatur.
Mer information om forskningsprojekt finns även här.
Information och rådgivning
Vid kalvhälsoproblem behövs ett helhetsgrepp i besättningen eftersom det ofta är flera samverkande faktorer som gör att kalvarna blir sjuka. Provtagning och diagnostik är viktigt för att få reda på vilket/vilka agens man har att göra med samt för att utvärdera kalvarnas råmjölksupptag. Sedan behöver man även gå igenom besättningens rutiner kring kalvarna och kalvarnas närmiljö, se smittskydd och råmjölksutfodring.
