Gå direkt till innehåll

Förebygg smitta i mjölkproduktion

Här presenteras, för mjölkproduktionen, specifika aspekter på förebyggande smittskyddsåtgärder.

Den snabba strukturrationaliseringen inom mjölkproduktionen har lett till snabbt växande besättningar och förändrade inhysnings- och mjölkningssystem vilket är en stor utmaning för smittskyddet. På den moderna gården finns också många nya tekniska lösningar. Om en besättning snabbt ska utvidgas är det till exempel omöjligt att helt undvika inköp av djur. I en större mjölkbesättning är det också svårt att undvika besök av hantverkare och andra yrkeskategorier. Att organisera transporter till och från gården, transporter inom gård liksom arbetsrutiner och djurförflyttningar så att smittspridning undviks är en stor utmaning. Stora besättningar innebär också ofta att personal måste anställas vilket ställer krav på arbetsledning, skriftliga rutiner mm. Eftersom arbetskostnaden är en mycket viktig faktor är det viktigt att alla rutiner är arbetseffektiva.

De förebyggande smittskyddsåtgärderna är olika för olika ålderskategorier inom mjölkbesättningen. Den unga kalven (främst under mjölkperioden) och mjölkkon (främst runt kalvning) är de grupper som är mest känsliga för infektioner varför det är extra viktigt att ta hand om dessa djur så bra som möjligt. Här nedan specificeras för det förebyggande smittskyddet viktiga aspekter på miljö och skötsel för dessa grupper. Dessa aspekter bygger på dagens kunskap baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet:

Ideal miljö och skötsel för mjölkkalven 0–3 månaders ålder

För spridning av smittämnen mellan spädkalvar är diarré på grund av direkt smitta (fekal-oral) viktigare än luftburen smitta. För den något äldre kalven är luftvägsproblem på grund av luftburen smitta viktigast. För dessa kalvar viktiga behov avseende miljö och skötsel är:

  • Födsel i ren, torr och avskiljd miljö, ensamkalvningsbox rekommenderas
  • Tillräcklig mängd råmjölk av god kvalitet (antikroppar, hygien) i rätt tid
  • Tillräcklig mängd foder av god näringsmässig och hygienisk kvalitet
  • Tillräcklig mängd vatten av god hygienisk kvalitet
  • Bra stallklimat inklusive fukt- och dragfri miljö
  • Torr och ren närmiljö
  • Väl tilltagna utrymmen (helst 1,5–2 gånger minimimåtten första månaden)
  • Ensambox (eller tvåkalvsbox) inomhus i minst 14 dagar efter födseln. Överkapacitet för dessa boxar behövs (förslag 140 procent av medelkalvningsantalet)
  • Efter tiden i ensambox (eller tvåkalvsbox) placering i gruppbox med 6–8 (10) kalvar per grupp med högst 2 veckors åldersspann inom grupp. Gruppen hålls sedan ihop under hela kalvperioden
  • Sektionering inom kalvstall, flera mindre stallar bra
  • Hela mellanväggar mellan grupper inom rum
  • Omgångsuppfödning i boxar/lokaler
  • Att dessa kalvar hålls helt avskilda från äldre kalvar
  • Att separata sjukplatser (med tillskottsvärme vid behov) finns eller lätt kan ordnas inom varje stalldel

Ideal miljö och skötsel för kalven cirka 4–7 månaders ålder

För denna grupp är luftvägsinfektioner det största sjukdomsproblemet. För dessa kalvar viktiga behov avseende miljö och skötsel är:

  • Tillräcklig mängd foder av god näringsmässig och hygienisk kvalitet
  • Tillräcklig mängd vatten av god hygienisk kvalitet
  • Bra stallklimat inklusive fukt- och dragfri miljö
  • Torr och ren närmiljö
  • Att kalvarna hålls i samma grupp som under perioden innan eller eventuellt att två sådana grupper slås ihop
  • Sektionering inom kalvstall, flera mindre stallar bra
  • Omgångsuppfödning i boxar/lokaler
  • Att separata sjukplatser (med tillskottsvärme vid behov) finns eller lätt kan ordnas inom varje stalldel

Ideal miljö och skötsel för kon

För korna är mastit oftast det vanligaste sjukdomsproblemet men även andra infektionssjukdomar som till exempel digital dermatit kan leda till allvarliga problem. För korna viktiga behov avseende miljö och skötsel är:

  • Att alltid hålla kor med friska juver separat från kor med juverinfektion (gäller även vid kalvning)
  • Separat del för kor respektive kvigor cirka 3 veckor före kalvning (rent och torrt, gärna liggbås)
  • Kalvning i ren och torr ensambox med hela mellanväggar (kort tid (cirka 1 dygn) i kalvningsboxen)
  • Överkapacitet av kalvningsboxar behövs (förslag 140 procent av medelantalet kalvningar)
  • Separat kalvningsbox för kvigor, friska kor respektive övriga kor
  • Separat del för nykalvade kor respektive kvigor under cirka 3 veckor efter kalvning (rent och torrt, liggbås)
  • Liggbås med god komfort (enkelt att resa/lägga sig, mjukt underlag, rikligt med strö) och god hygien
  • Bra golvmiljö (torrt och rent) och mjukt underlag på lämpliga ställen till exempel samlingsfålla, framför foderbord
  • Möjlighet till klövbad och klövverkning i stallet
  • Tillräcklig mängd foder av god näringsmässig och hygienisk kvalitet
  • Tillräcklig mängd vatten av god hygienisk kvalitet
  • Tillräckligt utrymme vid foderbord och vattenkoppar/tråg
  • Breda gångar
  • Bra stallklimat
  • Hela stallet måste kunna tömmas och rengöras minst en gång årligen
  • Väl fungerande mjölkningsanläggning och mjölkningsrutiner vid alla mjölkningstillfällen
  • Möjlighet till flexibel gruppering efter juverhälsa
  • Sjukplatser/sjukgrupp separat från kalvningsavdelning och grupper med nykalvade kor/kvigor
Sidan granskades senast : 2023-02-09