Sedan 2018 har sår kring ögonen utan känd orsak observerats hos enstaka svenska renar. Under höstarna 2022 och 2023 sågs sår runt ögonen hos många fler renar, framför allt i Sverige, men även i Norge.
Orsaken till såren var okänt fram till 2023, då renar undersöktes och provtogs i samband med slakt. I material från sår påvisades ett nyupptäckt virus. Viruset har aldrig tidigare diagnostiserats i Europa.
Viruset har fått det preliminära namnet renkoppsvirus och tillhör en grupp virus som ger hudsår. Viruset tillhör virusfamiljen koppvirus (Poxviridae) och virussläktet hjortkoppsvirus (Cervidpoxvirus). Sjukdomen kallas renkoppor.
Just nu har vi endast en grov uppskattning om var viruset förekommer och var viruset har orsakat sjukdom hos ren. Hösten 2022 sågs ett utbrott av renkoppsvirus i en mindre renflock i Troms i Nordnorge. Den aktuella renflocken var isolerad utan kontakt med andra renar. Detta är tills nu det enda utbrottet beskrivet i Norge, men bilder på renar från andra norska flockar tyder på att sjukdomen även förekommer på andra platser.
I Sverige har viruset orsakat sjukdom i renflockar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, men bilder från andra områden tyder på att sjukdomen sannolikt är spridd både i Norge och Sverige.
Sjukdomsutbrotten, det vill säga sårskadorna, har framför allt observerats i samband med samling för skiljning under september och oktober då renarna har gått fritt på naturbetet.
Baserat på det vi sett fram till nu är det framförallt ungdjur/årskalvar som utvecklar sjukdom, men det finns bilder även på vuxna renar med typiska symtom. Ett typiskt sjukdomstecken är sår runt ögonen. Dessa börjar som ett eller flera små sår som sedan ökar i storlek inom loppet av några dagar. Storleken på såren och dess placering kring ögonen varierar. Efter dagar till veckor kan det bli en skorpa på såren. Såren läker därefter långsamt (veckor till månader) och kan efterlämna hårlösa partier runt ögonen. Det kan också uppstå sår och skorpor i näsborrarna, på nosryggen, på mulen, i öronen samt på förhuden på penis och i huden kring vulva och anus. Sår på ögat har också observerats. De allra flesta djuren ser ut att tillfriskna av sig själva utan någon behandling.
Vid utbrottet i Nordnorge kunde man se att vissa renar blev allmänt påverkade, åt mindre och gick ner i vikt. Flera vajor tappade sina horn, men samtliga födde en levande kalv till våren. Påverkat allmäntillstånd har inte observerats vid utbrotten i Sverige.
Sår på mule, näsborrarna, i munnen och kring ögonen kan även ses vid munvårtsjuka (orf) och andra infektioner orsakade av parapoxvirus. Parapoxvirus är ett annat virussläkte i virusfamiljen koppvirus och som orsakar sjukdom hos många olika djurarter.
Studier på andra koppvirus har visat att smittan sannolikt sprids genom direkt eller indirekt kontakt mellan djur, via små sår i huden eller via droppsmitta från nos och mun. Virus kan överleva länge i sårskorpor som då är smittsamma för andra djur som kommer i kontakt med skorporna. Skorpor från renar infekterade med renkoppsvirus innehåller stora mängder virus. Vissa koppvirus har smågnagare som reservoar i naturen och vissa koppvirus sprids med insekter mellan djuren. Om detta gäller för renkoppsviruset är okänt.
Som djurägare är du ansvarig för att se till att sjuka djur behandlas av veterinär om det finns behov av det. Du är ansvarig for att se till att djurens hälsa är god, samt att minimera risken för att sjukdomar sprids. Fordon som transporterar djur ska rengöras och desinficeras efter varje transport av djur. Längre ned finns länkar till Jordbruksverket för mer information.
Om du hittar sjuka djur/djur med typiska sår bland dina hägnade djur, bör dessa isoleras i ett sjukhägn. De sjuka djuren bör fodras och hanteras efter att de friska djuren hanterats. Du bör inte flytta redskap eller annan utrustning t ex krubbor, från sjukhägn till hägn med friska djur. Man måste utgå ifrån att såren som uppstår kring ögon och genitalier är smärtsamma för djuren och de drabbade renarna kan därför behöva extra omsorg. I vissa fall kan någon ren vara i behov av behandling och då behöver du kontakta en veterinär.
Om sjukdomen bryter ut på hägnad ren kan du försöka minska smittrycket genom att eventuellt släppa ut alla friska djur på fribete med kompletterande utfodring om betet är dåligt. Rådgör med din veterinär. Då kunskapsläget om sjukdomens utbredning inte är fullständig tar SVA gärna emot prover för analys (se nedan om provtagning).
Det är osäkert om det går att förebygga utbrott orsakat av renkoppsvirus. Generellt kan du förebygga sjukdom genom att hålla djuren i god kondition och i möjligaste mån undvika att de stressas. Vid ett utbrott bör du isolera sjuka djur och avlägsna döda djur. Samtidigt bör alla kontakter med andra flockar undvikas, till exempel genom att undvika att transportera livren i transporter där sjuka/smittade djur har transporterats innan transporten har rengjorts och sanerats. I dagsläget finns inget vaccin mot renkoppor.
Koppvirus avdödas vid tvätt av kläder i tvättmaskin i minst 60 °C. Parapoxvirus som också orsakar sår hos ren avdödas vid 80 °C i 60 minuter. Koppvirus avdödas också av vanliga desinfektionsmedel, till exempel Virkon. Koppvirus tål frysning bra och kan överleva i flera år vid -20 °C och lägre, dessutom tål viruset uttorkning bra. Detta innebär att viruset potentiellt kan överleva länge i miljön och i otvättade transporter.
De flesta koppvirus är artspecifika, men vissa koppvirus kan smitta flera arter, inklusive människor. Hjortkoppsvirus, släktet som renkoppsvirus tillhör, bedöms i dagsläget inte ha zoonotisk potential, det vill säga förmåga att spridas från djur till människa. Däremot kan parapoxvirus orsaka liknande sjukdomsbild som vid renkoppor, och parapoxvirus kan även smitta människor och ge sår.
Eftersom det inte säkert går att säga vilket virus som har orsakat symtomen ska alltid engångshandskar användas då djur med symtom hanteras. Om man insjuknar med sår eller koppor efter att ha haft kontakt med renar med liknande symtom ska vård uppsökas.
Renar med misstänkta sår av renkoppor och utan allmänpåverkan kan bli livsmedel som vanligt, så länge lokala mindre förändringar avlägsnas på de delar som ska gå till livsmedel. Som alltid ska dock renar som visar tecken på allmänpåverkan inte slaktas för användning till livsmedel.
Vissa koppvirus kan överföras till andra djurslag och i nuläget är det inte känt om renkoppsviruset kan smitta andra djurslag, även om det troligen enbart smittar ren. Tills vi vet mer om viruset, bör man om möjligt undvika att sjuka renar har kontakt med andra hjortdjur/djurslag. Vi vet inte heller med säkerhet om viruset ursprungligen kommer från ren eller från en annan djurart.
SVA är intresserade av att få in material från renar med typiska symtom, för analys. Detta är viktigt för att kunna få mer kunskap om sjukdomen och lära oss hur vi på bästa sätt kan hantera och förbygga sjukdom i framtiden. Liknande sjukdomstecken (sår kring ögon och på mule/näsborrar) ses även vid munvårtsjuka och andra parapoxvirusinfektioner. Laboratoriediagnostik är därför nödvändig för att säkert säga vilket virus som är orsak till sjukdomen.
Prov tas genom att en e-svabb gnuggas ordentligt mot nyligen spruckna blåsor eller mot ett färskt sår. Är djuret dött, kan man skicka med hela skorpor/vävnadsbitar. Materialet skickas kylt eller fryst.
Kontakta gärna SVA för provtagningsinstruktioner då andra provmaterial kan vara intressanta för att få mer kunskap om var virus kan påvisas.
Sjukdomar som inte tidigare hittats i Sverige är anmälningspliktiga till Jordbruksverket. Då renkoppor är en nyupptäckt sjukdom hos ren har de första fallen om förekomst av det nya viruset hos renar i Sverige anmälts. Jordbruksverket håller sig informerade om sjukdomsförekomst och graden av sjukdom som det nya viruset orsakar. Jordbruksverket hanterar inte fall/utbrott av renkoppor.
SVA vill gärna få in material från renar med typiska symtom för analys (se mer information ovan).
Tidigare har hjortkoppsvirus blivit påvisade hos ren på Toronto Zoo i Kanada, samt hos vitsvanshjort, svartsvanshjort, mulhjort, amerikansk älg, pudu och persisk gasell i USA.
Viruset som påvisats hos ren i Norge och Sverige är genetiskt annorlunda än de hjortkoppsvirus som hittills har karaktäriserats, något som kan tyda på att det inte är infört från USA eller Kanada. Detta betyder att viruset kan ha existerat i Norge och Sverige under kortare eller längre tid innan det blev påvisat. Här behövs mer forskning för att kunna fastställa hur det ligger till.