Att pastörisera eller inte pastörisera, det är frågan

×

Ladda ned original

Pastörisering är en säker metod för att avdöda bakterier i mjölk samtidigt som mjölken behåller sin smak och sitt näringsinnehåll.

År 1937 infördes pastöriseringskrav på mjölk i Sverige, främst för att bryta en av smittvägarna för tuberkulos. Idag har inte svenska kor tuberkulos, men andra bakterier och sjukdomar som ehec, salmonella, listeria, campylobakter och stafylokocker kan fortfarande spridas från opastöriserad mjölk till oss människor.  Därför har vi fortfarande kvar en lag som säger att all mjölk ska pastöriseras innan den säljs till konsumenter. Det finns dock ett undantag i lagstiftningen som gör det möjligt att sälja små mängder opastöriserad mjölk på gården direkt till konsument. Det är detta undantag som Livsmedelsverket gett ut nya föreskrifter för.

Opastöriserad mjölk kan innehålla många olika bakterier som kan vara skadliga för oss människor. Stafylokocker, listeria och campylobakter är ganska vanliga i svensk tankmjölk enligt en studie från SVA. I en annan studie från Livsmedelsverket hittades campylobakter och vtec/ehec i mer än vart tionde mjölkprov från svenska gårdar. Bakterier som orsakar den allvarliga sjukdomen ehec (t.ex. E. coli O157) hos främst barn, ses som en av de viktigaste livsmedelsburna sjukdomarna eftersom den kan få så fatala konsekvenser. Både campylobakter och ehec-bakterier kan finnas i tarmen hos nötkreatur utan att de är sjuka. Om bakterierna hamnar i mjölken kan det i olyckliga fall räcka med ett enda glas mjölk för att bli sjuk, eftersom infektionsdosen är mycket låg (10-100 bakterier för ehec-bakterier och något mer för campylobakter).

Stafylokocker, särskilt Staphylococcus aureus, och även E. coli är vanliga orsaker till mastit hos svenska mjölkkor. Listeriamastit förekommer också men är inte lika vanligt. Dålig juverhälsa kan därför vara en bidragande orsak till bakterier i mjölken.

×

Ladda ned original

Juvret kan härbärgera bakterier som kan överföras till mjölken. Både vid juverinfektion och vid ohygienisk mjölkning.

Vissa konsumenter tror att det finns naturligt förekommande antimikrobiella substanser samt goda mjölksyrabakterier i mjölken som förhindrar att man blir sjuk av opastöriserad mjölk. Tyvärr finns dessa substanser och bakterier i alldeles för låga halter i vanlig mjölk för att ge effekt. En del personer hävdar också att ”förr drack man minsann opastöriserad mjölk utan att bli sjuk”. Men det kan vara värt att nämna att vi i Sverige har en lång tradition av att värmebehandla mjölk före konsumtion, även inom det egna hushållet. Dessutom har nya bakterier, som till exempel vtec/ehec, tillkommit under de senaste åren. Och slutligen så är det nog så att människor visst blev sjuka förr. Det var ju delvis därför vi införde pastöriseringstvånget en gång i tiden.

Mjölk innehåller många viktiga näringsämnen. Lågpastörisering, som är den vanligaste formen av pastörisering i Sverige, påverkar inte näringsinnehållet i någon större grad. Variationen mellan olika kors mjölk och mellan mjölk från olika årstider är mycket större än effekterna av pastörisering. Det finns inga vetenskapliga belägg för att laktosintoleranta personer bättre skulle klara av att dricka opastöriserad mjölk. Inte heller att opastöriserad mjölk kan bota eller förebygga allergi.

Smak är något subjektivt och om lågpastörisering påverkar smaken är oklart. Något som säkert påverkar smakupplevelsen av mjölken är fetthalten och även homogeniseringen som är en process där mjölkfettet sönderdelas så att det inte längre flyter på ytan. Homogenisering har inget med bakterier och livsmedelshygien att göra och är inget lagkrav. Det finns pastöriserad ohomogeniserad mjölk att köpa i butik under varumärken som gammaldags mjölk, lantmjölk och liknande. Det är sannolikt den produkt i mejerihyllan som ligger närmast den konära mjölken.

Läs mer

Livsmedelsverket: Varför pastöriseras mjölken?

FDA: Raw Milk Misconceptions and the Danger of Raw Milk Consumption

FAO: Nutritionella effekter av värmebehandling av mjölk (WHO-rapport)

Författare

• Ylva Persson, expert i juverhälsa, Växa Sverige, och biträdande statsveterinär, SVA
• Anders Christiansson, expert mikrobiologi, LRF Mjölk
• Helena Lindmark Månsson, expert nutrition samt mjölkens sammansättning, LRF Mjölk
• Annika Smedman, expert nutrition, LRF Mjölk.