Beteende och antibiotikaanvändning på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn

Huvudtalaren Kristen Reyher från Bristols universitet i Storbritannien pratar om hur antibiotikaanvändningen kan minskas genom att vi alla deltar. Vi behöver arbeta efter ”En hälsa”-begreppet (One health), det vill säga att djur, människor, livsmedel och miljö är ett och samma. Mjölksektorn i Storbritannien har i princip slutat använda de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna enligt Världshälsoorganisationen (till exempel kinoloner och nyare generationens cefalosporiner) utan att de såg några negativa effekter på djurhälsan. I den brittiska gruppen ska alla intressenter inkluderas och de arbetar bland annat med motiverande samtal. Kunskap räcker inte! Man måste också vara motiverad. Det visade sig att brittiska lantbrukare var mycket motiverade att minska antibiotikaanvändningen på sina gårdar. De har infört ett intressant system där lantbrukare besöker varandra och där gårdsägaren får visa gården och deltagarna får komma med synpunkter (lite som våra Fokus- och Erfakurser kanske, fast utan kursmomentet). Delvis tycker jag att vi sedan länge i Sverige inkluderat alla intressenter i diskussionerna kring antibiotikaanvändning i mjölksektorn och att detta konsensustänkande är en av våra framgångsfaktorer.

Så följer de korta presentationerna

Christian Scherpenzeel från Nederländerna som har utvärderat juverhälsoeffekterna av en minskad antibiotikaanvändning.

2013 bestämde den nederländska regeringen att antibiotikaanvändningen till djur skulle minska med 50 procent inom 5 år.

Arbetet att minska antibiotikaanvändningen inom mjölksektorn vilar på fyra grundpelare:

• Transparens
• Sluta med de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna (WHO)
• Införa obligatoriskt förebyggande hälsoarbete på gårdarna.
• Förbud mot förebyggande antibiotikabehandling inklusive generell sintidsbehandling.

Trots den drastiskt minskade sintidsantibiotikaanvändningen sågs ingen ökning av annan antibiotikaanvändning och inte heller några större negativa effekter på juverhälsan. Dock poängterar Christian att sintidsbehandlingsstrategier bör skräddarsys för varje gård.

Valerie-Beau Pucken från Schweiz om hur kollegor kan lära av varandra.

Schweiziska veterinärer träffades i fokusgrupper för att diskutera juverhälsa och antibiotikaanvändning. Varje veterinär valde ut fem gårdar där juverhälsa och antibiotikaanvändning följdes under studietiden. Användningen av framför allt sintidsantibiotika minskade medan det inte var lika tydligt för annan antibiotika. Juverhälsan försämrades inte.

Bart van den Borne om hur rutinerna för antibiotikaanvändning skiljer sig mellan schweiziska lantbrukare:

Det visade sig att de fransktalande bönderna behandlade mer och följde riktlinjer i mindre utsträckning samt att gårdar upp i bergen behandlade mindre än de låglänt belägna gårdarna. Grupptillhörighet och inställning styrde antibiotikaanvändningen.

Slutligen Jorge Pinto Ferreira från OIE (världsdjurhälsoorganisationen) om hur OIE:s riktlinjer kan leda till klok antibiotikaanvändning inom mjölksektorn. Redan 1948 nämndes problemet med antibiotikaresistens första gången inom OIE så de har jobbat länge med frågan. OIE:s arbete med antibiotika vilar på fyra pelare:

• Öka medvetande och kunskap
• Övervakning
• Stötta klokt ledarskap och kapacitetsuppbyggnad
• Uppmuntra tillämpningen av riktlinjerna.

Vi fick också titta på en film om hur riktlinjerna tas fram.

OIE menar att de mest kritiskt viktiga antibiotikasorterna inte ska användas förebyggande eller som förstahandsalternativ. Kommunikation är en viktig del av OIE:s verksamhet och här kan ni se ett poppigt exempel på det.

FIL- IDF

×

Ladda ned original

OIE:s presentation.