Diagnostik på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn

Volker Krömker inleder om snabbtester för gårdsodlingar för bakteriologi. Det finns många sådana tester på marknaden. De har olika sensitivitet och specificitet, kräver olika mängd arbete samt skiljer i pris och snabbhet. De skiljer sig också i hur många bakteriearter de kan skilja ut. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är: lagstiftning, avfall, testets hållbarhet och kostnad samt risker för personal. Fördelar när du väl har testet på din gård är snabbheten, logistiken och tillgängligheten. Volker menar att dessa gårdsodlingar/snabbtester kan vara till stor hjälp för att fatta rätt beslut om antibiotikabehandling. Jag ser inte riktigt samma behov i Sverige då våra antibiotikariktlinjer i de flesta fall ger oss tillräckligt stöd hur mastiten ska behandlas. Men visst skulle det vara bra med ett snabbtest som kunde skilja mellan gramnegativer och grampositiver redan vid veterinärbesöket. För att gårdstesterna ska fungera är det viktigt att proverna tas sterilt, att de kompletteras med rutinmässiga labbodlingar och med resistenstester, att lantbrukaren har förståelse för hur ett beslutsträd kan se ut i samband med gårdsodling samt att säkerheten på gårdslabbet är hög. Volker betonar att dessa tester främst ska användas för att kunna fatta ett behandlingsbeslut. För alla andra åtgärder bör centrala labb användas.

×

Ladda ned original

Lärkes presentation.

Så kommer ett gäng kortare presentationer

Lärke Boye Astrup (på bilden) från Danmark om validering av gårdsodling:

• 32 procent av gårdsodlingarna var blandflora vilket var oroande
• 29 olika agens hittades på labbet (svårt att hitta alla dessa med gårdsodling).

Karin Knappstein från Tyskland om utvärdering av tre snabbtester för odling av bakterier (mastDecide, VetoRapid, Petrifilm):

×

Ladda ned original

Karins presentation.

• 14,5 procent blandflora
• Testerna skiljde sig i sensitivitet och specificitet för hur väl de kunde diagnostisera negativ växt, grampositiver och gramnegativer samt i antal bakteriarter som kunde hittas.
• I VetoRapid kunde isolat användas för vidare resistensundersökning och bedömdes vara det bästa testet i denna studie.
• De olika testerna hade fördelar och nackdelar i handhavandet (se bild).

Anne Schmenger från Tyskland om sociologiska aspekter på att införa gårdsodlingar:

• Mer än hälften av lantbrukarna avvek från beslutsträdet, till exempel genom att behandla med antibiotika trots att de enligt odlingsresultatet inte skulle behandla, men också det motsatta, att de inte behandlade trots att de borde.
• Minst antibiotika användes i den gruppen som följde beslutsträdet.
• Många lantbrukare var rädda för fler kroniker och återfall om de inte behandlade.
• Lantbrukarna var också rädda för att kliniska symtom skulle förvärras eller att korna inte svarade på behandling.
• Annes slutsats var att: Djurägare generellt överskattar betydelsen av antibiotika, de vill minska antibiotikaanvändningen men de vill vara säkra på att förändrade rutiner inte leder till mer mastit.

Sist ut är vår egen Ann Nyman från Växa Sverige. Hon kommer att sammanfatta sin presentation i ett senare inlägg.

Läs deras abstract här