Nordiskt mastitseminarium

×

Ladda ned original

Josef Dahlberg från SLU presenterar sin studie om mastit och smärta.

I dagarna två har vi haft ett nordiskt mastitseminarium på SVA. Seminariet var en del av ett nordiskt nätverksprojekt finansierat av NKJ (Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning). Inbjudna forskare och representanter för branschorganisationer från Norge, Finland, Danmark och Sverige träffades för att lyssna på de senaste rönen om pågående projekt och diskutera hur vi kan bedriva gemensam nordisk forskning.

Några av resultaten från forskningspresentationerna var:

• Differentierat celltal är ett bra verktyg för att kunna diagnosticera olika typer av mastit (Danmark)
• Mastitdiagnostik är komplext – olika experter tolkar samma resultat på olika sätt
• Det är viktigt men svårt att ta bra prover, 32 procent av alla prover i en dansk mastitstudie var kontaminerade.
• PCR-undersökning ger fler positiva resultat, även bland friska kor
• Det finns risk för allvarliga metodfel vid undersökning av mjölkens mikrobiom (Finland).
• Främst selektiv sintidsterapi i Finland, men i AMS- och i större besättningar ökar användningen av generell sintidsterapi med antibiotika.
• Spontanläkning av Mycoplasma bovis tycks förekomma under sintiden hos estniska kor.
• Mycoplasma bovis hos estniska kor ger sänkt mjölkproduktion och förhöjt celltal.
• Över 70 procent av svenska tankmjölksprover innehåller Staphylococcus aureus
• Om kon mår bra mår lantbrukaren bra. Uppfattningen av om celltalet är högt eller lågt är viktigare för hur lantbrukaren mår än det faktiska tankcelltalet (Sverige).
• Höggradig klinisk mastit ger smärta som kan avläsas med hjälp av en smärtskala för kor (Sverige).
• Juvereksem är vanligt i hos svenska mjölkkor.
• E. coli kan ge allvarliga utbrott av mastit i norska fårbesättningar.

×

Ladda ned original

Lisa Ekman, SLU och SVA, presenterar sitt doktorandprojekt om juversår.

Och från diskussionerna:

• Vi behöver nordisk forskning! Vi har låg antibiotikaanvändning, mycket AMS och bra data.
• Vi vet så mycket redan, kunskapsöverföring är nyckeln. Motiverande samtal kan vara en viktig väg framåt.
• Om veterinärerna följde riktlinjerna skulle Norge och Danmark kunna minska sin antibiotikaanvändning med 30 till 60 procent.
• Vi behöver bättre behandlingsprotokoll.
• Vi behöver kunna hitta den självläkande kon.